Goda exempel på konsekvensutredningar
I en konsekvensutredning ska konsekvenserna av ett lagförslag beskrivas på ett sätt som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning, (KUF).
På den här sidan har vi samlat exempel på beskrivningar i konsekvensutredningar som vi tycker uppfyller olika delar av kraven i 6 och 7 § KUF. En konsekvensutredning ska ju naturligtvis vara proportionell i förhållande till förslaget men vi hoppas ändå att du här kan hitta exempel som är till hjälp för dig som arbetar med att göra konsekvensutredningar.
Enligt 6 § 2. KUF ska en konsekvensutredning innehålla en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd. Beroende på situationen bör man här beskriva om det finns alternativ till bindande regler som exempelvis allmänna råd eller informationskampanjer. Om det inte finns alternativ till bindande regler bör man beskriva alternativa sätt att utforma de bindande reglerna. Med andra ord, kravet på att en konsekvensutredning ska innehålla en beskrivning av alternativa lösningar är inte uppfyllt bara genom ett konstaterande att bindande regler är det enda alternativet.
Ett bra exempel på en beskrivning av alternativa lösningar i en konsekvensutredning hittar du i Utredningen om patientens rätt (SOU 2009:84).
Enligt 7 § 1 KUF ska en konsekvensutredning innehålla en beskrivning av antalet företag som berörs av regleringen, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen. Enligt 7 § 2 KUF ska konsekvensutredningen också innehålla en beskrivning av vilken tidsåtgång och vilka administrativa kostnader som regleringen för med sig för berörda företag. En administrativ kostnad för företag uppstår när det finns ett krav i en författning som innebär att någon form av information ska upprättas, lagras och/eller överföras.
Regelrådet har i sina yttranden uttalat att om det är så att regelgivaren inte kan beräkna hur regleringen kommer att träffa antalet berörda företag bör man åtminstone göra en uppskattning av effekterna för ett normalföretag i branschen.
Enligt 7 § 3 KUF ska konsekvensutredningen också innehålla en beskrivning av vilka andra kostnader som den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen. Liksom enligt 6 § 4 KUF ska man här redovisa alla typer av kostnader som regleringen medför. Skillnaden mellan paragraferna är att det bara är kostnader som drabbar företagen som ska belysas.
Utöver administrativa kostnader kan företagens kostnader för att fullgöra sina skyldigheter enligt regelverken delas in i två huvudgrupper, materiella kostnader (investeringskostnader, kostnader för personal, anpassning av produkter eller kostnader för att genomföra åtgärder) och finansiella kostnader (skatter och avgifter).
När man i konsekvensutredningen ska kvantifiera kostnaderna är det önskvärt att vara så konkret som möjligt. Både direkta och indirekta kostnader ska framgå. Om det inte går att precisera kostnaderna kan det i bland vara tillräckligt att försöka göra en uppskattning eller åskådliggöra kostnaderna genom ett exempel. Det ska framgå hur kostnaderna har beräknats. Om det inte har gått att göra några beräkningar i den här delen bör det också framgå samt anledningen till detta. Hur långt man ska gå när det gäller beskrivningen av kostnader får avgöras från fall till fall. Här följer ett exempel på en konsekvensutredning som innehåller ett mycket belysande avsnitt med exempel på kostnader som kan drabba företag, Bortom fagert tal - om bristande tillgänglighet som grund för diskriminering (Ds 2010:10).
(Se särskilt sidorna 249, 287 ff och 308 ff)
Ett bra exempel på en kort och effektiv konsekvensutredning finns i promemorian Ny lag om leksakers säkerhet (Ds 2010:18).
Enligt 7 § 4 KUF ska konsekvensutredningen också innehålla en beskrivning av i vilken utsträckning förslaget kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen.
En vanlig missuppfattning som Regelrådet har noterat i sin granskning av konsekvensutredningar är att reglerna beskrivs som konkurrensneutrala om de gäller alla företag. Det som konsekvensutredningen ska beskriva för att uppfylla kraven i denna punkt är hur förslaget påverkar förhållandena mellan berörda företag. Ett exempel på en konsekvensutredning som innehåller en bra beskrivning av konkurrensförhållandena är den i delbetänkandet Ny kollektivtrafiklag (SOU 2009:39).