Några generella frågor
Begreppet ny författning och vad en konsekvensutredning ska omfatta
Regelrådet delar upp granskningen i två delar. I den första tas ställning till om de föreslagna reglerna är utformade så att de uppnår sitt syfte på ett enkelt sätt och till lägsta administrativa kostnad för företagen. Denna bedömning sker normalt med ledning av den upprättade konsekvensutredningen. En bra konsekvensutredning ger Regelrådet ett gott underlag för sitt ställningstagande. Omvänt gäller att en dåligt konsekvensutredning gör det svårt för Regelrådet att bedöma om den från administrativ synpunkt lämpligaste lösningen verkligens valts. Den andra delen av granskningsuppdraget avser mer generellt konsekvensutredningens kvalitet och omfattar inte bara de administrativa kostnaderna för berörda företag utan materiella och finansiella kostnader.
En viktig fråga som uppkommit är innebörden av begreppet nya eller ändrade regler. Från vissa håll har hävdats att en författning är ny bara om dess materiella innehåll skiljer sig från vad som tidigare gällt på det aktuella området. Till den del en formellt ny författning överensstämmer med tidigare regler har den således inte ansetts som ny. På grundval av denna uppfattning har upprättade konsekvensutredningar och bedömningen av administrativa effekter inte omfattat allt vad som föreslagits i den nya författningen utan begränsats till vad som materiellt sett inneburit nyheter i förhållande till tidigare regleringar.
Regelrådet har vid sin granskning bestämt tagit avstånd från den nu beskrivna uppfattningen. Detta eftersom en rad starka skäl talar för att vad som formellt sett utgör en ny författning också till alla delar bör behandlas som en sådan vad gäller konsekvensutredning och bedömningen av administrativa effekter.
Om förenklingsarbetet bara tar sikte på de delar av de nuvarande regelsystemet som blir föremål för förändringar blir det svårt att uppnå regeringens målsättning om en minskning av företagens administrativa regelkostnader med 25 procent till utgången av 2010.
Det krångel som orsakas av den stora stocken befintliga regler omfattas inte om förenklingsarbetet bara tar sikte på de delar av det nuvarande reglelsystem som blir föremål för förändring. Att utvidga detta "immuna" regelbestånd till nya regler som ersätter befintliga regleringar leder till att de regelsystem som inte påverkas av förenklingsarbetet blir ännu större.
Varje förslag om antagnade av en ny författning ska kombineras med en förutsättningslös bedömning av föslagets förväntade ekonomiska effekter. I detta kan givetvis tidigare genomförda konsekvensutredningar utnyttjas i de delar förslaget motsvaras av äldre regler på området. Vid bedömning av de krav som ska ställas gäller proportionalitetsprincipen. Den innebär att konsekvensutredningens omfattning måste relateras till omständigheterna i det enskilda fallet.
Det finns inget stöd i gällande regelverk som ger begreppet "ny författning" en så snäv innebörd.
Begreppet frivillighet och dess relevans
Det förekommer att en administrativ kostnad inte är ofrånkomlig utan kopplad till en förmån som ett företag kan ansöka om eller avstå från. Någon gång har från regelgivarens sida uttryckts att sådana kostnader inte behöver beaktas på samma sätt som kostnader som företagen inte kan unvika. Regelrådet delar inte den uppfattningen.
Regelrådets principiella inställning är att administrativa och andra kostnader bör bedömas på samma sätt oavsett om de är kopplade till obligatoriska eller frivilliga system. Detta sammanhänger med att system som formellt sett framstår som frivilliga i realiteten kan vara en nödvändig förutsättning för att företagen inte ska hamna i en ohållbar situation jämfört med andra företag inom samma bransch. Ett exempel på detta kan vara möjligheten för en jordbrukare att inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken få s.k. gårdsstöd. Bara i undantagsfall, såsom när förslaget innebär att företagen erbjuds att använda en ny teknisk metod vid sitt uppgiftslämnande, har faktorn frivillighet ansett ha relevans.
Remisser med flera författningsförslag
En remiss till Regelrådet innehåller ofta flera författningsförslag. För att Regelrådet ska tillstyrka att de remitterade förslagen genomförs krävs i princip att samtliga förslag uppfyller kravet på minsta möjliga administrativa krångel. Att Regelrådet avstyrker att de remitterade förslagen genomförs behöver därför inte innebära att alla förslag i remissen bedömts leda till onödiga administrativa kostnader för företagen.