Bedömningen av konsekvensutredningen
Oavsett om du arbetar med regelgivning på en myndighet eller inom Regeringskansliet omfattas du regler som säger att konsekvenserna av författningsförslag ska anges på ett sätt som motsvarar innehållet i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
Utgångspunkten för Regelrådets ställningstagande till konsekvensutredningen är att den uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning (KUF). Generellt gäller att Regelrådets bedömning endast avser ekonomiska förhållanden för företag. Detta innebär att konsekvenser för myndigheter och enskilda inte omfattas av granskningen.
Regelrådet bedömer i varje ärende vilken vikt som ska tillmätas respektive punkt i 6 och 7 §§ KUF. Avgörande är att konsekvensutredningen ska vara proportionell i förhållande till förslaget. De föreslagna författningarnas kostnadsmässiga och andra konsekvenser ska utredas i den omfattning som behövs i det enskilda fallet. Detta betyder att proportionalitetsprincipen gäller vid utarbetande av konsekvensutredningar.
Eftersom Regelrådet vill att regelgivaren ska välja den lösning som är minst betungande för företag ur administrativ synpunkt är det viktigt att regelgivaren i konsekvensutredningen anger vilka alternativa lösningar man övervägt innan man kom fram till det förslag som läggs fram.
När Regelrådet granskar konsekvensutredningen så ligger fokus framförallt på beskrivningen av frågeställningarna i den 7 § KUF som har ett uttalat företagsperspektiv. Här fäster Regelrådet vikt vid att man på ett tydligt sätt beskrivit vilka företag som berörs av förslaget och vilken tidsåtgång som förslaget för med sig för berörda företag. Detta eftersom Regelrådet försöker bromsa regler som medför onödiga administrativa kostnader för företag. En administrativ kostnad för företag uppstår när det finns ett krav i en författning som innebär att information ska upprättas, lagras eller överföras. Ibland kan det vara svårt att beräkna hur regleringen slår. I så fall vill Regelrådet att man i konsekvensutredningen beskriver svårigheten att beräkna detta. Man kan också försöka illustrera vilka kostnader som i genomsnitt drabbar ett normalföretag i branschen. Det viktiga är att konsekvensutredningen utgör ett bra underlag för beslut och som kan tjäna som diskussionsunderlag för beslutsfattaren. Regelrådet vill att det av konsekvensutredningen i så stor utsträckning som möjligt ska framgå vilka administrativa kostnader som förslaget medför för berörda företag så att beslutsfattaren tar med det i bedömningen när ställning tas till förslaget.
När Regelrådet bedömer konsekvensutredningens kvalitet granskar rådet inte bara hur de administrativa kostnaderna beskrivits. Alla typer av kostnader som regleringen medför för berörda företag ska belysas. Vidare är det viktigt att regelgivaren i konsekvensutredningen angett i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållandena för företag.
Vid ställningstagandet till konsekvensutredningen används någon av följande formuleringar. Konsekvensutredningen är godtagbar, bristfällig eller saknas.