Regelrådets verksamhet

Regelrådet inrättades år 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag. Erfarenheter från andra länder visar att en oberoende granskning av tillkommande regler minskar onödigt regelkrångel. Regelrådets uppgift är att granska och yttra sig över kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Om ett författningsförslag kan få effekter av betydelse ska departement och myndigheter skicka förslaget och den tillhörande konsekvensutredningen till Regelrådet. Regelrådet granskar konsekvensutredningar och yttrar sig över om dessa uppfyller de krav som ställs enligt 6 och 7 §§ i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning.

Ett ytterligare uppdrag som Regelrådet har är att på begäran från departement bistå med att granska konsekvensutredningar på sådana förslag från EU som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige samt lämna en rekommendation om en svensk konsekvensutredning bör upprättas och vad den i så fall bör innehålla.

Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Organisatoriskt består Regelrådet av en ordförande och fyra ledamöter som alla har god kunskap i regelförenklingsfrågor. Till sin hjälp har rådet stöd från Tillväxtverkets enhet Förenkling.

Varje år redovisar Regelrådet skriftligen till regeringen hur arbetet har gått. Här kan du läsa Regelrådets årsrapporter.  Information om Regelrådets uppdrag från och med den 1 januari 2015 se 17-19§§ i förordning om ändring i förordningen (2009:145) med instruktion för Tillväxtverket går att söka fram här.

Under fliken Historik kan du läsa om de direktiv som styrde Regelrådets verksamhet under den tid då Regelrådet var en statlig kommitté.