Yttrande över betänkandet Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion (SOU 2016:31)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I betänkandet föreslås att värmecentral ska definieras som byggnad, vilken är inrättad för icke-kommersiell produktion och distribution av varmvatten eller annan värmebärare för uppvärmning. Förslaget innebär vidare ett förtydligande av fastighetstaxeringslagen, så att värdet av kommersiell produktion och distribution av värme ska beaktas på avsett vis vid fastighetstaxeringen, oavsett i vilken typ av enhet verksamheten utförs. Enligt förslaget kommer därmed anläggningar för kommersiell produktion av värme eller kyla inte längre att vara undantagna från fastighetstaxering. Byggnader som ingår i överförings- eller distributionsnätet för kyla ska indelas som specialbyggnad av typen distributionsbyggnad. Kraftverksbyggnad ska med förslaget utgöra en byggnad och den så kallade övervägandeprincipen ska därmed inte gälla för kraftverksbyggnader. Byggnader för kommersiell produktion och distribution av värme eller kyla i andra värmeproduktionsenheter än värmecentraler kommer normalt att indelas som övrig byggnad och taxeras som industrienhet. Något värde ska, enligt förslaget, inte bestämmas för vare sig så kallade topplastenheter i ett värmenät eller mark till sådana, då dessa bedöms sakna marknadsvärde. Sol- , vind- och vågkraftverk föreslås utgöra egna kraftverkstyper i fastighetstaxeringslagen. Vindkraftverk ska därmed inte längre ingå i lagens definition av värmekraftverk. Vidare ska elproduktionsenheter, vid värderingen av dem, delas in efter den värderingsmetod – som föreslås beteckna energimetoden (vattenkraftverk) och effektmetoden (övriga kraftverk) – som används för detta ändamål. Sol- och vågkraft ska då värderas på samma sätt som vindkraftverk idag, det vill säga enligt effektmetoden. Sol- och vågkraftverk ska, enligt förslaget, också taxeras som elproduktionsenheter och beskattas med samma skattesats som gäller för vindkraftverk, det vill säga med 0.2 procent. Taxeringsenhet med tomtmark till vatten- eller vindkraftverk som är lös egendom ska, enligt förslaget, beskattas på samma sätt som taxeringsenhet med vatten- eller vindkraftverk. I betänkandet föreslås slutligen även att förenklad fastighetstaxering ska ske för elproduktions- och industrienheter med början år 2022 och därefter vart sjätte år. Detta betyder, enligt utredaren, att taxeringsintervallet förkortas från sex till tre år.

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 2 MB)