Yttrande över Ekologisk kompensation – Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystem¬tjänster, samtidigt som behovet av markexploatering tillgodoses (SOU 2017:34)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34) innehåller ett antal åtgärdsförslag som sammanfattas i tre delar:

Utveckla befintlig lagstiftning.
Införa försöksverksamhet av kompensationspooler, som förmedlar värdeskapande insatser för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Öka kunskapen om och användandet av ekologisk kompensation genom praktiska vägledningar och stimulering av såväl frivilliga som obligatoriska kompensationsåtgärder.

Förslagen till utveckling av befintlig lagstiftning omfattar ändringar i bl.a. miljöbalken (1998:808), plan- och bygglagen (2010:900), väglagen (1971:948), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg, ellagen (1997:857) och lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

Bland de föreslagna ändringarna i miljöbalken kan nämnas införande av krav på redovisning av planerade kompensationsåtgärder som underlag i miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och införande av obligatoriskt krav att bedöma behovet av ekologisk kompensation.

I plan- och bygglagen (PBL) föreslås bl.a. en ändring för att i detaljplan kunna ställa krav på kompensationsåtgärder i bygglov, startbesked eller slutbesked för åtgärd som innebär väsentligt ändrad markanvändning.

I väglagen föreslås bl.a. att vägplaner ska omfattas av krav på redovisning av planerade kompensations­åtgärder i MKB samt att bedömning av behov av ekologisk kompensation och planerade kompensationsåtgärder ska redovisas i vägplan enligt väglagen.

Skillnaden mot dagens reglering för företagen är bl.a. att det tydligare framgår av lagstiftningen att planerade kompensationsåtgärder ska redovisas. Vidare ska det bli tydligt att skadelindringshierarkin och principen om en tvådelad prövning gäller inom ramen för själva tillståndsprövningen av en verksamhet enligt miljöbalken eller lagstiftning som hänvisar till 2 kap. miljöbalken. Krav rörande kompensation har kunnat ställas vid tillståndsprövning och dispensprövning enligt miljöbalken redan tidigare. Med de nya reglerna blir det tydligt att det alltid behöver finnas ett underlag rörande planerade kompensationsåtgärder samt att det alltid ska göras en bedömning av huruvida kvarstående skada behöver kompenseras efter det att undvikande skett och skyddsåtgärder vidtagits.