Regelrådet har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att bistå regelgivarna med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Den 14 april gav Landsbygdsdepartementet Regelrådet i uppdrag att granska konsekvensanalysen till kommissionens förordningsförslag om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter.

Enligt kommissionen har marknaden för ekologiska produkter under de senaste 10-15 åren utvecklats mycket starkt. Den globala marknaden har mer än fyrdubblats sedan år 1999 och i EU används idag mer än dubbelt så mycket jordbruksmark till ekologisk produktion än för 15 år sedan. Varje år omvandlas också ca 500 000 hektar jordbruksmark från konventionell till ekologisk produktion. I ekonomiska termer omsatte den ekologiska marknaden i EU drygt 20 miljarder euro år 2011, vilket utgör ca 2 % av omsättningen på hela livsmedelsindustrin i Europa. Tillväxtpotentialen på den ekologiska marknaden anges vara så pass stark att bedömningar talar om en omsättning på 30 miljarder euro redan år 2016.

Idag regleras ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter genom rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter samt kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll (tillämpningsförordningen). Enligt kommissionen har dock inte gällande regelverk anpassats till den utveckling som skett på marknaden för ekologiska produkter och flera brister har identifierats. Bland annat behöver produktionsregler ses över, komplicerade bestämmelser om märkning ändras och svagheter i kontrollsystemen åtgärdas. Vidare skapar regelverkens komplexitet problem p.g.a. ett stort antal undantag. Vidare är de höga administrativa kostnaderna till följd av reglerna betungande för berörda företag. De europeiska producenterna kan inte idag möta den efterfrågan som finns i medlemsstaterna, vilket bl.a. leder till omfattande import av ekologiska produkter.

De främsta målen med förslaget om ändrad förordning är:

• att undanröja hinder för ekologisk produktion inom EU,
• att genom ett förbättrat regelverk främja en rättvis konkurrens och en fungerande inre marknad,
• att vårda och utveckla konsumenters förtroende för ekologiska produkter,
• att genom förenklingar minska de administrativa bördorna.

Regelrådet tar inte ställning till förslagets politiska syften utan begränsar sitt yttrande till de ekonomiska effekterna som förslaget kan medföra för berörda företag i Sverige.