Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag till förordning om att introducera ett elektroniskt europeiskt tjänstekort (KOM (2016) 824 slutlig), förslag till direktiv om ett ramverk för ett elektroniskt europeiskt tjänstekort med tillhörande bilaga (KOM (2016) 823 slutlig) samt förslag till direktiv om en anmälningsprocedur för tillståndsförfarande och krav relaterade till tjänster (KOM (2016) 821 slutlig)

Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen (kommissionen) som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Den 13 januari 2017 fick Regelrådet av Utrikesdepartementet en begäran att granska konsekvensanalysen till kommissionens förslag om ett elektroniskt europeiskt tjänstekort.

Kommissionen presenterade den 10 januari 2017 ett paket med förslag som syftar till att förenkla för företag och yrkesutövare att erbjuda sina tjänster på EU:s inre marknad. Paketet, som är en del av kommissionens inremarknadsstrategi från 2015, består av följande lagstiftande initiativ:

• Ett förslag till en förordning om att introducera ett elektroniskt europeiskt tjänstekort (KOM (2016) 824 slutlig)

• Ett förslag till ett direktiv om ett ramverk för ett elektroniskt europeiskt tjänstekort med tillhörande bilaga (KOM (2016) 823 slutlig)

• Ett förslag till direktiv om en anmälningsprocedur för tillståndsförfarande och krav relaterade till tjänster (KOM (2016) 821 slutlig)

 

I motiveringen till förslagen redogörs det att tjänstemarknaden utgör cirka 70 % av EU:s samlade bruttonationalprodukt (BNP) och antalet anställda. Därför är insatser som stärker konkurrenskraften på den europeiska tjänstemarknaden central för att skapa tillväxt och arbetstillfällen i EU. Trots att den inre marknaden för tjänster funnits under lång tid och flera rättsakter, bland annat tjänstedirektivet från 2006 , med syfte att förbättra tjänstemarknaden antagits anges att det inom tjänstesektorn fortfarande finns en stor outnyttjad potential. Till exempel anges att gränsöverskridande handel med tjänster fortfarande ligger på relativt låga nivåer. Detta anges bero på flera faktorer såsom administrativa hinder, olika regler och regeltillämpning runt om i medlemsstaterna och svårigheter för främst små och medelstora företag som har att göra med nödvändiga ansvarsförsäkringar. Genom att förbättra förutsättningarna för tjänstesektorn menar kommissionen att det finns potential för att öka EU:s samlade BNP med 1,7 % . En förbättrad tjänstemarknad, som resulterar i ökad konkurrens, lägre priser och högre kvalitet, skulle också få positiva följdverkningar på den europeiska industrins konkurrenskraft. Detta då EU:s tillverkningsindustri utgör en viktig köpare och slutanvändare av tjänster.

I detta förslag har tjänster inom byggsektorn och affärstjänster identifierats som mest lämpliga att fokusera på enligt kommissionen. Detta då det enligt kommissionen bland annat fortfarande i dessa sektorer finns omfattande hinder för gränsöverskridande tjänstehandel, sektorerna utgör en stor del av den totala tjänstesektorn inom EU (de två sektorerna omfattar över 9 miljoner företag inom EU) och båda sektorer i sin helhet omfattas av tjänstedirektivet som är det regelverk det aktuella förslaget bygger vidare på.

Kommissionens anger ett generellt mål med initiativet för en förbättrad tjänstemarknad samt tre specifika mål. Det generella målet är att öka marknadsintegrationen av både byggtjänster och affärstjänster samt öka produktivitetstillväxten i båda sektorer. De tre specifika målen är följande:

1. Förenkla och gör det mindre kostsamt för företag att erbjuda tjänster i andra medlemsstater.

2. Ingjuta mer förtroende på nationella tjänstemarknader gentemot utländska tjänsteleverantörer genom att öka transparensen och tillgänglig information.

3. Möjliggöra ökad marknadsdynamik och konkurrens på den europeiska tjänstemarknaden vilket ska leda till ökad valmöjlighet och mervärde för konsumenter

 

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 4 MB)