Remissen innehåller förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 92/83/EEG om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker. Det föreslås ett förtydligande av relevanta artiklar i direktivet för att öka rättssäkerheten. Detta till följd av brister i tillämpningen av undantag för denaturerad alkohol. På grund av brister i klassificeringen av vissa alkoholhaltiga drycker föreslås att man ska dela upp den befintliga kategorin jästa drycker i två underkategorier. Den ena kommer att bibehålla nuvarande behandling och för den andra kommer man att fastställa och behandla andra jästa drycker separat. Ett förslag ingår också om att utvidga tillämpningen av nedsatta skattesatser till små cidertillverkare och att höja tröskeln för nedsatta skattesatser tillämplig på öl. Det föreslås vidare att man ska ta fram ett enhetligt intyg för små oberoende bryggerier och cidertillverkare i hela EU. Detta till följd av bristande tillämpning av nedsatta skattesatser för små producenter och av alkoholdrycker med låg alkoholhalt. Medlemsstaterna ska på begäran utfärda ett intyg till små oberoende bryggerier som är etablerade på deras territorium och bekräfta deras totala årliga produktion och deras efterlevnad av kriterier i direktivet. Det anges även att otydliga bestämmelser för att mäta graden Plato[1] hos sötad eller smaksatt öl medför att det föreslås ett förtydligande av relevanta artiklar för att öka rättssäkerheten.
I remissen framgår att direktivet inte har hållit jämna steg med de utmaningar och möjligheter som erbjuds genom teknik och utveckling inom alkoholindustrin. Det anges att vissa problem har identifierats och att ineffektivitet kvarstår som eventuellt kan leda till snedvridningar på den inre marknaden. Vidare anges att den stora variationen mellan medlemsstaternas tullar, vilket ger incitament till skatteundandragande och andra brister i utformningen av skatten, kräver användning av tungrodda administrativa förfaranden både för skatteförvaltningar och ekonomiska aktörer. Dessa oproportionerligt höga administrativa kostnader och kostnader för regelefterlevnad för de ekonomiska aktörerna anges begränsa små och medelstora företags deltagande i handel inom EU med alkohol och alkoholhaltiga drycker. Syftet med förslaget anges vara att förbättra regelverket för att skapa fördelar för företag, medlemsstater och medborgare bland annat genom att uppnå lika behandling i skattehänseende av ekonomiska aktörer i samtliga alkoholsektorer och genom korrigeringar av eventuella snedvridningar av konkurrensen.
I konsekvensanalysen framgår även närmare uppgifter relaterade till de identifierade problemen. Det anges bland annat att produkter som inte tydligt inkluderas i en viss produktkategori[2] har introducerats på marknaden med det tydliga målet om att klassificeras som en produkt med en lägre skattesats jämfört med konkurrerande produkter. Detta har resulterat i tvister om klassificering och ökad administrativ börda. Det anges att ungefär 70 olika produkter har identifierats som är svåra att klassificera. Vidare framgår att i princip kan skattemyndigheter bestrida tvivelaktiga klassificeringar men när produkterna omfattas av bindande klassificeringsbesked[3] utfärdat i en annan medlemsstat undviker myndigheterna generellt att bestrida det. En konsekvens av detta anges vara att liknande produkter kan bli föremål för olika punktskatter beroende på ursprungsland.
[1] Plato-metoden anges syfta till att uppskatta koncentrationen av extrakt i en vätska som en procentandel av vikten. Tillsats av socker eller smaktillsats i ölet efter jäsning kan på ett konstlat sätt påverka graden Plato.
[2] I EU-kommissionens konsekvensanalys refereras det till ”borderline” produkter.
[3] I EU-kommissionens konsekvensanalys benämns det BTI, Binding Tariff Information.
