Yttrande över Fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister (Ds 2018:40)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.

I sak anges förslaget innebära i huvudsak följande. En arbetstagare ska i vissa fall inte få vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en arbetsgivare som är bunden av ett kollektivavtal med en annan arbetstagarorganisation, dvs. som redan är bunden av ett kollektivavtal. Det föreslås att stridsåtgärden endast ska vara lovlig om åtgärden har till ändamål att uppnå ett kollektivavtal som medför fredsplikt och om arbetstagarorganisationen inför åtgärden har förhandlat med arbetsgivaren om de krav som organisationen ställer. Vidare föreslås att det inte heller ska få ställas andra krav än de som varit föremål för förhandling och att kraven som arbetstagarorganisationen ställer inte ska få avse vilken rättslig verkan ett kollektivavtal mellan parterna kommer att få. Om en arbetstagarorganisation i samband med kollektivavtalsförhandlingar med en redan kollektivavtalsbunden arbetsgivare begär att få sluta avtal om medbestämmanderätt i en viss fråga, ska det inte finnas någon s.k. kvarlevande stridsrätt i den frågan. Förslaget anges inte påverka rätten till s.k. indrivningsblockader eller sympatiåtgärder och inte heller innebära någon utökad fredsplikt gentemot arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Rätten att vidta politiska stridsåtgärder eller internationella sympatiåtgärder påverkas inte heller. Slutligen anges att förslaget innebär ett utvidgat förbud mot stridsåtgärder som syftar till att utöva påtryckning i rättstvister på så sätt att detta förbud även ska gälla arbetsgivare och arbetstagare som inte är bundna av kollektivavtal och gälla vid alla individuella tvister om lag eller avtal.

Taggar:

fredsplikt