I konsekvensutredningen anges att det finns ett behov av en snabb rapportering av fångst av makrill för att bättre kunna följa upp nyttjandegraden av kustkvoten för makrill, som är en kvoterad och begränsad art, det vill säga den svenska kvoten är inte tillräcklig stor för att yrkesfiskarna ska kunna fiska i oreglerad omfattning. Makrill omfattas av s.k. tvåveckorsransoner. Fångster av makrill får registreras i kustfiskejournal i pappersform och de ska rapporteras in månadsvis i efterhand till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Detta rapporteringssätt innebär att HaV måste vänta tills nästkommande månadsskifte för att ha tillräckligt underlag för att göra en bedömning om ransonerna behöver justeras eller om fisket t.o.m. behöver stoppas helt. Den sena rapporteringen innebär att det finns risk för att kustkvoten kommer att överskridas innan fisket hinner stoppas. Vidare anges att eftersom makrill numera omfattas av landningsskyldigheten, och med tanke på att 2017 års fiske efter makrill på kustkvoten stoppades i augusti på grund av uppfiskad kvot, finns det ett behov av en snabb tillgång till fångstuppgifter. I syfte att säkerställa en effektiv kvotavräkning av makrill på kustkvoten anser HaV därför att rapportering av makrill bör ske på samma sätt som för lax, det vill säga rapporteringen ska ske elektroniskt inom två dagar efter att redskapen har vittjats.

Det anges att det finns ett behov av att de föreslagna ändringarna träder i kraft redan den 1 maj 2018 för att kunna tillämpas för makrillfisket redan under 2018.

Regelrådet finner redovisningen av bakgrund och syfte godtagbar.