I remissen föreslås en ny lag om ett nationellt system för myndigheters tillgång till uppgifter om enskildas konton och bankfack hos vissa finansiella företag samt ändringar i

– lagen (1996:1006) om valutaväxling och annan finansiell verksamhet,

– lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

– lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

– lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

– lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

– offentlighets- och sekretesslagen (2009:400,

– lagen (2010:751) om betaltjänster,

– försäkringsrörelselagen (2010:2043),

– lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

– lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter,

– lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och

– lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän.

Utöver direktivets krav föreslås dels att Säkerhetspolisen ska få samma frågerätt som Finanspolisen, dels att Säkerhetspolisen, Skatteverket och Kronofogden ska få tillgång till det nationella systemet (mekanismen). Utöver direktivets krav föreslås även att mekanismen ska omfatta alla konton som tillhandahålls av finansiella företag som bedriver inlåningsverksamhet och omfattas av lagen (1995:1571) om insättningsgaranti eller lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet.

Den nya lagen föreslås träda ikraft den 10 september 2020. Bestämmelsen i lagen om åtgärder mot penningtvätt och finansiering föreslås dock träda i kraft den 1 juli 2020 medan övriga författningsändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.