Förslaget berör ett stort antal åldersgränser och förmåner, främst i socialförsäkringsbalken men även i angränsande trygghetssystem. Förslaget omfattar ändringar i bl.a. socialförsäkringsbalken, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, lagen (1997:238) om arbetslöshets­försäkring, lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor och  lagen (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

Förslaget innebär bl.a. att ett nytt åldersbegrepp – riktålder för pension – ska införas i socialförsäkrings­balken. Åldersgränsen när inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension tidigast kan lämnas ska enligt förslaget höjas i tre steg: År 2020 ska den höjas från 61 till 62 år. År 2023 ska den höjas till 63 år. År 2026 ska den knytas till att vara tre år lägre än riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 64 år. Vidare föreslås att åldersgränsen när garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd tidigast kan lämnas ska höjas från 65 till 66 år 2023. År 2026 ska åldersgränsen knytas till riktåldern för pension vilket innebär att åldersgränsen då bedöms bli 67 år. Åldersgränsen för rätten att kvarstå i anställning höjs i ett första steg från 67 till 68 år.

Av promemorian framgår att åldersgränserna i skattesystemet kommer att hanteras i ett separat lagstiftningsprojekt. Konsekvensutredningen anger att effekterna av de förslag som föreslås träda i kraft 2023 och 2026 är beroende av hur följdändringar i skattelagstiftningen kommer att se ut. Att beräkna de ekonomiska konsekvenserna av förslagen avseende 2023 och 2026 anses därför bli missvisande. Konsekvenserna av förslagen beskrivs därför delvis översiktligt och en mer detaljerad analys kommer att lämnas i samband med att förslag för skattelagstiftningen remitteras.