Yttrande över Översyn av maskinell dos m.m. (SOU 2018:53)

I remissen ingår förslag till ändring i lagen (2009:366) om handel med läkemedel och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det föreslås också ändring i lag (2018:000) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i läkemedelslagen (2015:315) samt i lagen om ändring i läkemedelslagen. Slutligen föreslås ändring i lagen (2016:526) om behandling av personuppgifter i ärenden om licens för läkemedel och ändring i förordningen (2009:659) om handel med läkemedel.

Förslaget anges i huvudsak innebära följande. När det gäller maskinell dosdispensering[1] av läkemedel föreslås att pris- och ersättningsmodellen för detta ska ändras. De föreslagna förändringarna i pris- och ersättningsmodellen inbegriper emellertid inte författningsförslag och omfattas därmed inte av Regelrådets granskning. Däremot lämnar utredningen författningsförslag som rör tillstånd att bedriva maskinell dosdispensering. I detta avseende föreslås att tillstånd ska kunna ges till den som har tillstånd att bedriva öppenvårdsapotek och sjukvårdshuvudman eller annan juridisk person som driver sjukhus, till skillnad från dagens bestämmelser som anger att maskinell dosdispensering får bedrivas (enbart) på öppenvårdsapotek. Det lämnas även förslag till fler ändringar med samma huvudsakliga inriktning att vidga verksamheten med maskinell doshantering från att enbart omfatta öppenvårsapotek. När det gäller distribution av prövningsläkemedel föreslås att det ska införas särskilda bestämmelser i läkemedelslagen om distribution av sådana läkemedel. Detta anges innebära att prövningsläkemedel ska få distribueras av den som har beviljats tillstånd till partihandel eller tillverkning i en stat inom EES. Det anges i sin tur innebära att prövningsläkemedel kan distribueras till alla prövningsställen av en och samma aktör, både direkt till sjukhuskliniker och till primärvården. Utredningen föreslår också att prövningsläkemedel ska få förvaras av den som har fått tillstånd till tillverkning eller partihandel inom en stat i EES, ett öppenvårdsapotek eller ett sjukhusapotek. Avseende extemporeläkemedel och lagerberedningar[2] föreslås att det ska införas krav på tillstånd till försäljning av lagerberedningar, dvs. en licens för lagerberedningar. En sådan licens ska kunna beviljas om det medicinska behovet inte kan tillgodoses med andra godkända läkemedel som finns på marknaden. Slutligen föreslås att även sjukhusapotek[3] ska få använda den elektroniska kommunikationslösningen KLAS för att ansöka om licens för läkemedel.

[1] Med maskinell dosdispensering avses att tabletter och kapslar tas ur läkemedlens originalförpackningar och ompaketeras maskinellt till särskilda dospåsar för enskilda patienter.
[2] Med extemporeläkemedel avses ett icke standardiserat läkemedel som tillverkas av ett apotek för viss patient, visst djur eller viss djurbesättning. Med lagerberedning avses ett standardiserat läkemedel som inte är godkänt för försäljning och som tillverkas av apotek. Lagerberedningar kan på samma sätt som extemporeläkemedel tillverkas både för människor och djur.
[3] Idag omfattar KLAS enbart personuppgiftshantering mellan Läkemedelsverket, E-hälsomyndigheten och öppenvårdsapoteken. Sjukhusapoteken måste därför göra sina licensansökningar via fax till Läkemedelsverket.

Utökade möjligheter att avansluta tandvårdsgivare m.m. (Ds 2018:36)

Rubricerade ärende, ert diarienummer S2018/04714/FS, har remitterats till Regelrådet.

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag som följer gällande bestämmelser att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Utveckling av verksamheter som bedrivs enligt lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi (Ds 2018:31)

I remissen föreslås ändringar i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning (LOL) och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi (LOF).

Det föreslås att

avsteg från heltidskravet i LOL och LOF ska kunna göras om läkaren eller fysioterapeuten har kommit överens med landstinget om att bedriva verksamheten minst på halvtid,
undantag ska kunna göras från kravet att läkaren eller fysioterapeuten inte får vara anställd i något landstings hälso- och sjukvård eller i ett bolag eller annan juridisk person inom hälso- och sjukvården som landstinget har ett rättsligt bestämmande inflytande i,
den läkare eller fysioterapeut som begär läkarvårdsersättning eller fysioterapeutersättning ska medverka till att den egna verksamheten kan följas upp och utvärderas inom ramen för landstingets systematiska kvalitetsarbete,
vårdgivaren, på begäran från landstinget, ska vara skyldig att till landstinget lämna ut patientjournal,
läkaren eller fysioterapeuten ska möjliggöra inspektion av lokaler och andra utrymmen på begäran av landstinget,
landstinget ska kunna förelägga läkaren eller fysioterapeuten att fullgöra sina skyldigheter när det gäller medverkan till att verksamheten följs upp om underlåtenheten medför risk för ekonomisk skada för landstinget,
föreläggandet ska kunna förenas med vite. Om ett föreläggande inte följs och om underlåtenheten har inneburit allvarlig ekonomisk skada för landstinget, får landstinget stoppa utbetalning av ersättning till läkaren eller fysioterapeuten till dess att skyldigheterna fullgörs,
läkaren eller fysioterapeuten ska kunna överklaga landstingets beslut om föreläggande eller beslut om att stoppa utbetalningar till förvaltningsrätten,
prövningstillstånd ska krävas vid överklagande till kammarrätten.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Kompletterande bestämmelser till lagen om tobak och liknande produkter

Rubricerade ärende, diarienummer S2018/04914/FS, har remitterats till Regelrådet.

Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till författning varit synnerligen begränsat i förhållande till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/574. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.

Yttrande över Framtidens biobanker (SOU 2018:4)

Remissen innehåller förslag på en ny biobankslag (2018:0000) och en ny biobanksförordning (2018:0000), liksom ändringar i rättegångsbalken, lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m., patientdatalagen (2008:355) samt i patientlagen (2014:821). De ändringar, eller nya regler som föreslås rör:

definitioner och begrepp
tillämpningsområden
undantag från lagen (prover som inte sparas en längre tid, prover som förändras genom bearbetning)
förhållande till annan lagstiftning
inrättande och huvudmannaskap för biobanker
bevarandetider för prover
spårbarhet
samtycke och information
prover från barn
tillgång till prover för vård och forskning
tillgängliggörande av prover och uppgifter (genom överlåtelse av biobank, utlämnande av uppgifter eller skickas för specifik åtgärd)
återlämnande av prover till provgivare
användning för utredning av patientskada
identifiering av avlidna personer
nedläggning av biobanker
användning av proverna i PKU-biobanken (prover som samlats från nyfödda)
tillsyn och skadestånd
utredning av brott
utredning av föräldraskap.

Yttrande över Ny lag om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården (Ds 2018:5)

Den remitterade promemorian innehåller ett förslag till lag om koordineringsinsatser för vissa patienter för att främja återgång till arbetslivet. Det föreslås att landstinget ska erbjuda koordineringsinsatser till patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till arbetslivet. Insatserna ska ges inom hälso- och sjukvårdsverksamheten och ska bestå av personligt stöd, intern samordning, samverkan med andra aktörer och liknande insatser som främjar den enskilde patientens återgång till arbetslivet. Landstingets ansvar föreslås inte omfatta insatser som andra aktörer ansvarar för enligt andra föreskrifter. Insatserna ska bara ges om patienten samtycker till det och så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten.

Vidare föreslås att om en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken ska landstinget informera Försäkringskassan om det. Informationen ska bara lämnas om patienten samtycker till det. Landstingets ansvar enligt lagen föreslås omfatta patienter som ges vård enligt 8 kap. 1 eller 2 § eller 15 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Ett landsting föreslås få sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för. När uppgifter enligt den föreslagna lagen utförs ska patientdatalagen (2008:355) vara tillämplig. Slutligen anges att den som arbetar eller har arbetat med att utföra uppgifter enligt den föreslagna lagen inom enskilt bedriven verksamhet omfattas av bestämmelserna om tystnadsplikt i patientsäkerhetslagen (2010:659).

Det föreslås även en följdändring i patientdatalagen (2008:355) avseende betydelsen av uttrycket hälso- och sjukvård, med ett tillägg av en hänvisning till den nu föreslagna lagen.

Förslaget och följdändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Yttrande över Alkoholreklam i sociala medier m.m.

Betänkandet avser förslag till ändringar i marknadsföringslagen (2008:486), i alkohollagen (2010:1622) samt i alkoholförordningen (2010:1636).

Förslaget innebär ett förbud mot marknadsföring av alkoholhaltiga drycker och tillika preparat som avses i 1 kap. 10 § andra stycket alkohollagen till konsumenter via kommersiella annonser i sociala medier. Överträdelser av förbudet ska kunna leda till att marknadsstörningsavgift enligt 29 § marknadsföringslagen åläggs.

När det gäller tillverkning av dessa drycker och preparat föreslås att godkända upplagshavare endast ska tillåtas tillverka dryckerna inom godkänt skatteupplag. Skattebefriade förbrukares tillverkning ska, enligt förslaget, ske i ändamålsenligt lokaler. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ges genom förslaget möjlighet att meddela föreskrifter om hur sådana lokaler ska vara utformade. Det införs vidare en bestämmelse om att tillverkningen inte får påbörjas innan verksamheten har anmälts till Folkhälsomyndigheten.

Enligt förslaget ska nuvarande anmälningsplikt vid folkölsförsäljning behållas, men det införs ett lagstadgat krav på ingivande av egenkontrollprogram i likhet med vad som gäller om tobak och elektroniska cigaretter.

Bestämmelsen om så kallat cateringtillstånd i alkohollagen ändras så att det tydligare framgår att servering är tillåten utomhus, i ett tydligt avgränsat utrymme i anslutning till serveringslokalen.

Skatteverkets underrättelseskyldighet gentemot Folkhälsomyndigheten i fråga om misstänkt brott mot alkohollagen utgår enligt förslaget.

Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om utvärdering av medicinsk teknik och om ändring av direktiv 2011/24/EU (KOM (2018) 51 final)

Remissen innehåller förslag till en ny förordning om utvärdering av medicinsk teknik. Utvecklingen av medicinsk teknik anges vara mycket viktig för ekonomisk tillväxt och innovation inom EU. Medicinsk teknik som begrepp anges omfatta läkemedel, medicintekniska produkter och medicinska förfaranden, samt även åtgärder för förebyggande, diagnostisering eller behandling av sjukdom.

Utvärdering av medicinsk teknik, förkortat HTA[1], anges vara en evidensbaserad process som gör det möjligt för behöriga myndigheter att bestämma en ny eller befintlig tekniks relativa effektivitet. HTA anges särskilt fokusera på mervärdet med en medicinsk teknik jämfört med en annan ny eller befintlig medicinsk teknik.

I remissen anges att samarbete kring HTA har pågått sedan länge inom EU. Trots detta har man funnit att det kvarstår flera problem som inte kan lösas med ett projektbaserat frivilligt samarbete om HTA. Det anges att man har funnit ett försvårat och snedvridet marknadstillträde, eftersom de olika nationella processer och metoder som används av de nationella och regionala HTA-organen leder till att utvecklare av medicinsk teknik som vill införa en medicinsk teknik i flera medlemsstater ställs inför flera olika data- och uppgiftskrav. Det anges att marknadstillträdet därför försvåras och snedvrids, vilket leder till bristande förutsebarhet och högre kostnader för företagen och på lång sikt negativa effekter för innovation. Det anges också att kliniska granskningar av samma teknik genomförs parallellt eller nästan samtidigt av HTA-organ i olika medlemsstater vilket innebär dubbelarbete och ineffektiv resursanvändning. Likaså anges att det nuvarande HTA-samarbetet på unionsnivå är projektbaserat, vilket inte är hållbart.

Förslaget anges ha som mål att säkerställa att den inre marknaden fungerar bättre och bidra till en hög skyddsnivå för människors hälsa. Vidare även att förbättra tillgången till innovativ medicinsk teknik för patienterna i EU, öka förutsebarheten för företagen och minska HTA-organens och företagens dubbelarbete.

I den föreslagna förordningen fastställs en stödram och förfaranden för samarbete om utvärdering av medicinsk teknik och de gemensamma regler som ska gälla för klinisk granskning av medicinsk teknik. Likaså finns regler kring en föreslagen samordningsgrupp för medlemsstaterna som ska utvärdera medicinsk teknik, hur samarbetet ska gå till och hur arbetet ska finansieras.

[1] Health Technology Assessment.

Yttrande över Bastjänstgöring för läkare, Ds 2017:56

En klinisk bastjänstgöring (BT) för läkare med normtid på cirka ett år införs som en första del av läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST). Den sammanlagda tjänstgöringstiden för läkarnas specialiserings­tjänstgöring, inklusive bastjänstgöring, ändras från minst fem år till minst fem år och sex månader.

Förslaget bygger på Läkarutbildningsutredningens förslag som presenterades i betänkandet För framtidens hälsa – en ny läkarutbildning (SOU 2013:15). Där föreslogs bl.a. en ny sexårig läkarutbildning, att läkarexamen utan ytterligare krav på praktisk tjänstgöring ska ligga till grund för Socialstyrelsens prövning av behörighet för läkaryrket (legitimation), och att den nuvarande strukturen med allmäntjänstgöring (AT) efter examen ska upphöra.

Bastjänstgöringen ska genomföras som en fristående förberedande första del i specialiserings­tjänstgöringen i det kliniska patientnära arbetet som läkare hos arbetsgivare som bedriver offentligt finansierad sjukvård. Det övergripande ansvaret för bastjänstgöringen föreslås därmed ligga på hälso- och sjukvårdens huvudmän.

Bastjänstgöringen föreslås vara reglerad avseende två tjänstgöringsställen – tre till fyra månader inom primärvård och tre till fyra månader inom akutsjukvård.

Bastjänstgöringen ska närmare regleras i föreskrift. Uppdraget att utarbeta en föreskrift för läkarnas bastjänstgöring bedöms falla inom ramen för Socialstyrelsens bemyndigande.

I promemorian görs inte bedömningar om vilka anställningsförhållanden som ska gälla under bastjänst­göringen. Det förslag som presenteras i promemorian om bastjänstgöring innebär inte någon reglering av anställningsförhållandena eller att tjänstgöringen ska genomföras inom ett blockförordnande, likt de som finns för nuvarande allmäntjänstgöring.

Reglerna om bastjänstgöring föreslås gälla fr.o.m. den 1 juli 2020.

Yttrande över Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101)

Remissen innehåller förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken, ändring i föräldraledighetslagen (1995:584), i studiestödsförordningen (2000:655) samt i förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå.

Förslaget anges huvudsakligen innebära följande. En ny modell för föräldrapenningen föreslås införas. Den nya modellen innebär att föräldrapenning ska kunna lämnas under totalt 460 dagar sammanlagt för föräldrarna, och vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption under ytterligare högst 170 dagar för varje barn utöver det första. Föräldrapenning ska kunna lämnas fram till dess att barnet har fyllt tio år och ska fördelas på visst sätt under förmånstiden. Till och med barnets tredje levnadsår[1] ska föräldrapenning som huvudregel kunna lämnas under högst 390 av de högst 460 dagarna[2]. Utredningen föreslår att tidsgränsen för uttaget av de dagar som förbehålls den nyss nämnda perioden ska vara skarp, dvs. dagar ska inte kunna sparas till förmånstiden därefter. Det föreslås inte några ändringar av föräldraledighetslagens bestämmelser om möjlighet till ledighet utan föräldrapenning. Därutöver anges att förslaget innebär att de 90 dagar med föräldrapenning med ersättning på lägstanivån, som finns i dagen system, ska avskaffas. Vidare föreslås ytterligare reservering av dagar med föräldrapenning än vad som gäller idag. Således föreslår utredningen att för tiden till och med barnets tredje levnadsår ska 130 dagar för varje barn, eller för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption, vara reserverade för vardera föräldern. För tiden efter barnets tredje levnadsår till dess att barnet har fyllt tio år ska tre dagar per år och per barn eller för barnen gemensamt vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption reserveras för vardera föräldern. Det anges att förslaget innebär att samtliga föräldrar som tar ut föräldrapenning träffas av regleringen om reserverad tid, oavsett om föräldrapenningen är på grundnivå eller sjukpenningnivå. Utredningen föreslår också förändringar som avser att utöka möjligheterna för olika familjekonstellationer att använda föräldrapenningförmåner, såsom att förälders sambo ska likställas med förälder och att en vårdnadshavare ska få överlåta en del av sin rätt till föräldrapenning till en person som inte är barnets förälder eller likställd med en förälder. Det föreslås också att den s.k. snabbhetspremien ska tas bort.

[1] Räknat från barnets födelse eller därmed likställd tidpunkt.
[2] och vid flerbarnsfödsel eller flerbarnsadoption under ytterligare högst 142 av de högst 170 dagarna för varje barn utöver det första.

Finansiering, subvention och prissättning av läkemedel – en balansakt, (SOU 2017:87)

Rubricerade ärende, diarienummer S2017/06371/FS, har remitterats till Regelrådet.

Remissen innehåller inget förslag till författningstext. Remissen omfattas därmed inte av Regelrådets granskning och borde därför inte ha remitterats till Regelrådet.

 

Yttrande över Enhetliga priser på receptbelagda läkemedel

Utredningen, som har antagit namnet Nya apoteksmarknadsutredningen, har bland annat i uppdrag att analysera om apotekens marginal bör regleras för receptbelagda läkemedel utanför läkemedelsförmånerna. Det remitterade delbetänkandet innehåller en redovisning av den delen av uppdraget.

I delbetänkandet föreslås ändringar i lagen (1996:1156) om receptregister, lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m., förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m. samt i förordning (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019

Yttrande över Sjukpenninggrundande inkomst för företagare under företagets uppbyggnadsskede (promemoria)

Remissen innehåller förslag till ändring i socialförsäkringsbalken.

Förslaget anges innebära att den som startar ett företag i aktiebolagsform under ett uppbyggnadsskede ska få en sjukpenninggrundande inkomst som minst motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Samma förutsättningar gäller redan idag för den som startar ett företag i form av enskild näringsverksamhet eller ett handels- eller kommanditbolag. Vidare anges förslaget innebära att den tid som får räknas som ett uppbyggnadsskede förlängs från 24 månader till 36 månader.

Dataskydd inom Socialdepartementets verksamhetsområde – en anpassning till EU:s dataskyddsförordning (SOU 2017:66)

Såvitt Regelrådet kan bedöma är förslaget delvis en direkt följd av EU:s dataskyddsförordning och i övrigt medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Kunskapsbaserad och jämlik vård – Förutsättningar för en lärande hälso- och sjukvård (SOU 2017:48)

Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.

Yttrande över Reglering av alkoglass m.fl. produkter (SOU 2017:59)

Betänkandet innehåller bland annat förslag till ändring i alkohollagen (2010:1622), ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. Det föreslås bland annat att en ny definition avseende vissa alkoholhaltiga preparat införs i alkohollagen. Detta innebär att alkoholhaltiga preparat som ur konsumtionssynpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel, i möjligaste mån regleras på samma sätt som alkoholdrycker. Följder blir bland annat att försäljning till konsument bör ske genom Systembolaget samt genom servering utförd av aktörer som har serveringstillstånd. Det medför även krav på särskild måttfullhet vid marknadsföring samt att marknadsföring inte får rikta sig särskilt till, eller skildra, barn eller unga. Tillsyn i fråga om detaljhandel och servering sker även i möjligaste mån inom befintlig organisation och genom de organ som idag utför tillsyn i fråga om alkoholdryck.

Yttrande över Utökade möjligheter till utbyte av läkemedel (Ds 2017:29)

I remissen föreslås ändringar i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. som innebär att ett läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna under vissa förutsättningar ska bytas ut mot ett tillgängligt läkemedel som ingår i förmånerna. När utbyte sker ska öppenvårdsapoteket skriftligen underrätta den som har utfärdat receptet. Det föreslås att inköpspris och försäljningspris som har fastställts av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) ska gälla även när läkemedlet är kostnadsfritt enligt smittskyddslagen (2004:168). Ändringarna i lagen (1996:1156) om receptregister och apoteksdatalagen (2009:367) syftar till att möjliggöra uppföljning av de föreslagna utbytena på motsvarande sätt som för dagens utbyten.

I betänkandet föreslår utredningen ändringar i följande författningar:

Lagen (1996:1156) om receptregister
Lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner
Smittskyddslagen (2004:168)
Apoteksdatalagen (2009:367)
Förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m.
Smittskyddsförordningen (2004:255)

För dig och för alla (SOU 2017:40)

Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.

Yttrande över God och nära vård – En gemensam färdplan och målbild (SOU 2017:53)

I remissen presenteras ett lagförslag som innebär att hälso- och sjukvård ska ges nära befolkningen, i första hand som öppen vård. Därutöver finns ett förslag om en förstärkt behovsstyrd vårdgaranti där fler yrkesgrupper än läkare ingår, vilket innebär att patienten ska få en medicinsk bedömning inom tre dagar från det att kontakten söktes med primärvården, istället för ett läkarbesök inom sju dagar enligt nuvarande vårdgaranti.

I betänkandet föreslår utredningen ändringar i följande författningar:

Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)
Hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80)
Patientlagen (2014:821)

Yttrande över Folkhälsomyndighetens förslag till avgifter för tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare

Remissen innehåller Folkhälsomyndighetens förslag till förordning om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare samt ändring i förordningen (2013:1020) med instruktion för Folkhälsomyndigheten. Förslaget omfattar nya avgifter för tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare för den svenska marknaden, vilket regleras av lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Avgifterna är utformade som en differentierad engångsavgift för dels en ny produktanmälan, dels en anmälan om väsentlig ändring. Avgifterna är densamma oavsett vilken typ av produkt som rapporteras in.

Alla nyheter