Yttrande över EU-kommissionens konsekvensanalyser avseende förslag COM (2016) 482 om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021-2030 m.m. och förslag COM (2016)479 om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning m.m.

Förslaget till förordning 2016/482 om medlemsstaternas utsläppsminskningar 2021-2030 innebär huvudsakligen att medlemsstaterna fram till år 2030 ska ha minskat sina utsläpp av växthusgaser med minst den procentsats som fastställs för varje medlemsstat i bilaga till förordningen, i förhållande till de utsläpp som medlemsstaterna hade 2005. För Sverige anges att minskningen ska motsvara 40 procent. Målet och förordningen i övrigt tillämpas för utsläpp som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Den tillämpas inte heller för utsläpp och upptag av växthusgaser som omfattas av förordningen om sådana utsläpp och uttag från markanvändning. Däremot finns det under vissa, begränsade, förutsättningar möjlighet för vissa medlemsstater att annullera högst 100 miljoner EU-utsläppsrätter och få detta beaktat vid uppfyllandet av kraven för de utsläpp som förordning 2016/482 avser. Denna möjlighet gäller enbart för nio medlemsstater, varav Sverige är en. Det finns också möjligheter för en medlemsstat att beakta upptag av växthusgaser från avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark och brukad betesmark under vissa förutsättningar, givet att vissa förutsättningar är uppfyllda. Det finns också möjligheter för en medlemsstat att utnyttja flexibilitet i måluppfyllelsen mellan olika år på så sätt att medlemsstaten kan ”låna” utsläppstilldelning för påföljande år upp till 5 procent. En sådan tidsmässig flexibilitet avser endast åren 2021-2029.

I förslaget till förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimatpolitiken fram till 2030 anges huvudsakligen åtaganden om markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk för medlemsstaterna som anges säkerställa att unionen kan fullgöra sitt åtagande om växthusgasutsläppen under perioden 2021-2030. Det föreslås också regler för bokföring av utsläpp och upptag inom sektorn och kontroll av medlemsstaternas fullgörande av dessa åtaganden. Vidare föreslås bestämmelser om flexibilitet som medger att utsläpp från en markbokföringskategori kan kompenseras genom upptag från en annan inom medlemsstatens territorium.

Inte minst mot bakgrund av att den flexibilitet som finns för medlemsstaterna när det gäller hur kraven på minskade utsläpp av växthusgaser ska uppnås inbegriper en möjlighet att beakta upptag av sådana gaser från markanvändning och förändrad markanvändning har Regelrådet uppfattat att de båda förordningsförslagen är relativt nära förbundna med varandra och bör bli föremål för ett samlat yttrande.