Betänkandet innehåller ett förslag till ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges Riksbank, som innebär att Riksbanken får ett övergripande ansvar för kontanthanteringen i Sverige. Detta medför bland annat att Riksbanken ska följa och årligen till riksdagens finansutskott rapportera om utvecklingen på kontanthanteringsområdet. Riksbanken ska, enligt förslaget, även minst två gånger om året samla de mest centrala myndigheterna på kontanthanteringsområdet i ett råd för kontanthantering för utbyte av information. Företag som står under tillsyn av Finansinspektionen eller Riksbanken, samt myndigheter som ingår i rådet, blir enligt förslaget skyldiga att lämna de uppgifter till Riksbanken som den behöver för att kunna följa kontanthanteringen i landet.

Betänkandet innehåller därutöver förslag till ny lag som ställer krav på uppräkningsverksamhet, det vill säga yrkesmässig verksamhet som består i att räkna, äkthetskontrollera eller kvalitetssortera svenska sedlar eller mynt eller i att vidta annan därmed sammanhängande åtgärd. Lagen gäller endast den som tar emot sådana sedlar eller mynt med ett huvudsakligt syfte att utföra någon av de angivna åtgärderna. Enligt lagen ska det krävas tillstånd från Riksbanken för att få driva uppräkningsverksamhet. Riksbanken får, när ett tillstånd enligt den nya lagen ges eller under tillståndets giltighetstid, besluta om de villkor som behövs för att trygga uppräkningsverksamheten. Villkoren ska reglera krav på uppräkningsföretagens ägare, ledning och personal samt på verksamheten som sådan. Riksbanken föreslås hantera de myndighetsuppgifter som i övrigt följer av den nya lagen.

Betänkandet innehåller vidare förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078) samt förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2015.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.