Förslaget innebär att föreskrifterna (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket med mera ska upphöra att gälla och att det som finns i författningen istället ska regleras i sex nya djurspecifika författningar för nötkreaturs-, gris-, får-, get-, fjäderfä- och kaninhållning. Förutom rent redaktionella ändringar har vissa paragraftexter formulerats om något för ökad tydlighet och bättre läsbarhet. De ändringar i sak och som av regelgivaren bedöms få betydelse för berörda företag avser förslag på föreskrifter för nötkreaturs-, gris- samt fjäderfähållning. Det är förslagen som avser ändringar i sak som det redogörs för nedan.
När det gäller nötkreaturhållning ändras bestämmelserna för gemensamboxar med rörliga golv för kalvar, så att minsta föreskrivna area minskas med cirka 10 – 30 procent, beroende på kalvens storlek. Ändringen innebär att kalvboxar med rörliga golv inte längre behöver ha en större area än vad boxen har prövats och godkänts för.
Avseende grishållningen ändras bestämmelserna, så att det blir möjligt att under särskilda villkor kunna tillämpa en kortare avvänjningstid för en grisningsomgång än de fyra veckor som gäller idag. En grundförutsättning för att få göra detta är att besättningen måste vara ansluten till den organiserade hälsokontrollen med särskild hälsokontroll av smågrisar samt uppfylla krav avseende djurskydd och foder med mera som specificeras närmare i föreskrifterna.
Reglerna avseende uppfödning av slaktgrisar ändras, så att det blir möjligt att hålla upp till 600 slaktgrisar i samma stallavdelning istället för som idag 400. Detta ska gälla i stallar för slaktgrisar med omgångsuppfödning, där rekrytering av slaktgrisar sker från mer än en besättning, men högst tre besättningar och under förutsättning att besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll med plan och riktlinjer som godkänts av Jordbruksverket. Vidare att besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet ”Smittsäkrad besättning gris” och är ansluten till nivå ”Spets” enligt programmets plan och riktlinjerna och slutligen att stallavdelningen är rengjord, desinficerad samt därefter tom på djur i minst fem dygn innan insättning av en ny djuromgång påbörjas. Ändringen medför att det blir antalet slaktgrisar som utgör utgångspunkten för hur många grisar som får hållas och inte som idag antalet platser i stallavdelningen.
När det gäller hållning av fjäderfän ändras kravet på det artificiella ljusets spektralprofil i stallar för samtliga fjäderfän som ingår i den nya författningen. Istället för att ange att spektralprofilen ska ligga inom intervallet 315 – 700 nanometer, föreslås att den ska ha en bredd på minst 300 nanometer samt att den måste innehålla UVA-ljus.
Genom förslaget till nya föreskrifter blir det också möjligt att under särskilda villkor tillämpa en beläggningsgrad på 9 höns per kvadratmeter i flervåningssystem, vilket är en ökning med två höns per kvadratmeter. Redan idag kan producenter dock få tillstånd att ha 9 höns per kvadratmeter i flervåningssystem under förutsättning att de är anslutna till ett visst kontrollprogram.
I nuvarande föreskrifter anges att högsta beläggning i flervåningssystem för unghöns är från 55 djur per kvadratmeter (vid tre veckor) ner till 10 djur per kvadratmeter (vid 18 veckor), men att stallar hos unghönsproducenter som är anslutna till ett kontrollprogram får beläggas med 82 djur ner till 18 djur per kvadratmeter, beroende på ålder och vilken poäng de fått inom programmet. Med förslaget ändras reglerna så att det blir möjligt att belägga stallar med 82 djur ner till 18 djur per kvadratmeter under förutsättning att besättningen är ansluten till de särskilda djurhälsoprogram som specificeras och lever upp till de plan- och riktlinjer som gäller för dessa.
Det införs en möjlighet att ersätta sittpinnar med annan upphöjd sittyta för vuxna avelsdjur (fjäderfän). En sådan sittyta kan till exempel utgöras av platsen ovanpå gödselbingen.
Slutligen införs ett generellt undantag från kravet på fönster eller andra dagsljusinsläpp i stallar för avelsdjur (fjäderfän) så att stallar kan förses med ett dagsljusliknande artificiellt ljus som är anpassat till djurens behov, kan styras, har en spektralbredd på minst 300 nanometer och innehåller ultraviolett ljus i UVA-området.
Regelrådet väljer att yttra sig över de delförslag där förslagsställaren bedömt att det finns betydande effekter för berörda företag. Utöver detta yttrar sig Regelrådet även över delförslaget rörande storleken på kalvboxar, då Regelrådet inte kan utesluta att det kan få effekter av betydelse för företagen.
