Förslagen som lämnas i promemorian innebär förändringar i järnvägslagen (2004:519).
Promemorian innehåller förslag till lagändringar för att uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/34/EU om inrättandet av ett gemensamt europeiskt järnvägsområde. Det nu aktuella direktivet är en omarbetning av det första järnvägspaketet och ersätter bestämmelserna i tidigare direktiv.
När det gäller krav för att verka på järnvägstransportmarknaden föreslås bl.a. att bestämmelser om tillstånd för verksamhetsutövare som organiserar järnvägstrafik ska upphävas och begreppet auktoriserad sökande utmönstras ur järnvägslagen. Vidare föreslås att fysiska och juridiska personer med hemvist antingen i ett EES-land eller Schweiz, som har ett allmännyttigt eller kommersiellt intresse av infrastrukturkapacitet och som uppfyller de krav som ställs av infrastrukturförvaltaren, har rätt att organisera trafik på svenska järnvägsnät. Infrastrukturförvaltare föreslås även få rätt att ställa lämpliga, tydliga och icke-diskriminerande krav på den som ansöker om infrastrukturkapacitet utan att ha licens som järnvägsföretag. Bestämmelser om särskilt tillstånd föreslås upphävas, vilket medför att för att utföra järnvägstrafik krävs antingen licens och säkerhetsintyg eller, för den som endast utför trafik på fristående nät eller industrispår, nationellt trafiksäkerhetstillstånd. Det föreslås även att licenser ska få anpassas till verksamhetens art och omfattning.
Avseende trafikeringsrätt och öppet tillträde gäller idag rätten att utföra och organisera järnvägstrafik inte på s.k. industrispår eller lokala och fristående nät avsedda för person- eller museitrafik. Denna begränsning föreslås utvidgas så att trafikeringsrätten för järnvägstrafik inte heller ska gälla på järnvägsinfrastruktur som endast är avsedd för stads- och förortstrafik eller järnvägsinfrastruktur inom anläggningar för tjänster. Det föreslås också att tillsynsmyndigheten, efter samtycke från EU-kommissionen, ska få besluta att förvaltare av lokala järnvägsnät som saknar strategisk betydelse för järnvägsmarknaden undantas från järnvägslagens bestämmelser om kapacitetstilldelning och uttag av avgifter. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka spår och järnvägsnät som saknar strategisk betydelse för järnvägsmarknadens funktionssätt.
När det gäller tillträde till kringtjänster föreslås bl.a. följande. Nuvarande bestämmelser i järnvägslagen om tillträde till tjänster ändras och kompletteras. Den som tillhandahåller tio definierade grundläggande tjänster är skyldig att så långt möjligt tillmötesgå samtliga ansökningar om tillträde till tjänsten. En ansökan ska besvaras inom en rimlig tidsfrist. Avslag på ansökan ska vara skriftlig och om möjligt innehålla en upplysning om ett alternativ som gör det möjligt för sökanden att bedriva trafiken på samma linjer under ekonomiskt godtagbara förhållanden. Vidare föreslås att om en anläggning för en grundläggande tjänst inte har varit i bruk under minst två på varandra följande år och ett järnvägsföretag eller annan sökande har uttryckt intresse för anläggningen, ska det offentliggöras att driften av anläggningen helt eller delvis upplåts. Därutöver föreslås att den som åt någon som har rätt att utföra eller organisera trafik på det svenska järnvägsnätet tillhandahåller en tilläggstjänst eller en extra tjänst (båda begreppen definieras) är skyldig att göra det på ett icke-diskriminerande sätt. Vidare föreslås att avgifter för grundläggande tjänster och för tillträde till järnvägsspåren inom anläggningen för en sådan tjänst ska vara icke-diskriminerande samt att avgifterna inte får överstiga kostnaden för att tillhandahålla tjänsten plus en rimlig vinst. Även extra tjänster och tilläggstjänster ska vara icke-diskriminerande och om den som förfogar över en sådan tjänst är ensam om att tillhandahålla tjänsten ska samma villkor för maximal kostnad tillämpas som för grundläggande tjänster. Slutligen föreslås att en sökande som får avslag på begäran tom tillträde till en grundläggande järnvägstjänst ska få hänskjuta tvisten till tillsynmyndigheten, som får pröva om lagens krav har följts.
Utöver detta finns förslag om att infrastrukturförvaltare ska anta en verksamhetsplan för sitt järnvägsnät och villkor för detta. Infrastrukturförvaltate ska även utveckla anläggningsregister. Vidare föreslås att det ska krävas att för redovisning av transportjänster ska separata balans- och resultaträkningar upprättas för gods- respektive persontrafik på järnväg och att om allmänna medel har utbetalats till verksamhet som rör transport i allmänhetens tjänst ska dessa medel redovisas separat. Det föreslås även särskilda regler för redovisningen i de fall som den som tillhandahåller grundläggande tjänster står under direkt eller indirekt kontroll av ett företag med en dominerande ställning på den svenska järnvägsmarknaden. Vidare lämnas bl.a. vissa förslag som berör tillsynsmyndighetens oberoende.
