Yttrande över Tolktjänst för vardagstolkning (Ds 2016:7)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

I remissen lämnas förslag till en ny lag om tolktjänst för vardagstolkning samt förslag till ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade samt patientlagen (2014:821).

I remissen anges att förslaget om en ny lag om tolktjänst för vardagstolkning innebär ett tydliggörande av det ansvar landstinget i dag har att organisera, tillhandahålla och finansiera vardagstolkning för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och personer med dövblindhet. Lagen anges inte innebära någon inskränkning i det ansvar som andra kan ha enligt annan författning. För en ökad förståelse av begreppet vardagstolkning anges i lagen vissa situationer som typiskt sett kan höra dit. I lagen anges även att vardagstolkning kan erbjudas genom tolkning på plats och genom distanstolkning. Vidare föreslås ett undantag från lokaliseringsprincipen i kommunallagen (1991:900) i syfte att möjliggöra ökad samverkan mellan landsting när det eller exempelvis bokning av tolk, akuta tolksituationer eller i fråga om särskild tolkkompetens. Vidare definieras dövblindhet och det föreslås att landsting och kommun vid behov ska kunna ingå överenskommelser om samarbete när det gäller dövblinda som har behov av både tolktjänst och ledsagarservice.

I 4 § den föreslagna lagen om tolktjänst anges att bl.a. att ett landsting får sluta avtal med någon annan om att tillhandahålla tolktjänst för vardagstolkning.

 

Taggar:

tolktjänst