Arbetsmiljölagen (1977:1160) (AML) är tillämplig på fartyg men till skillnad från arbeten på land är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet istället för Arbetsmiljöverket. Av detta följer att föreskriftsrätten för arbeten på fartyg tillfaller Transportstyrelsen. Ett uttalat mål från lagstiftarens sida är att reglerna för arbetsmiljö på fartyg ska överensstämma med reglerna för arbetsmiljö på land så långt sjöfartens särskilda förhållanden inte motiverar en annan ordning. För att målet med likartad lagstiftning ska uppnås hänvisar Transportstyrelsen regelmässigt till Arbetsmiljöverkets föreskrifter i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2009:119) om arbetsmiljö på fartyg. Arbetsmiljöverket har reviderat sina föreskrifter i syfte att minska regelbördan för företag och till följd av detta har fem föreskrifter upphört att gälla eller kommer att upphöra att gälla och fyra föreskrifter har ersatts av nya.

Vad gäller de föreskrifter som har upphört eller kommer att upphöra föreslås att hänvisningarna till dessa tas bort ur Transportstyrelsens föreskrift. Vad gäller de reviderade föreskrifterna föreslås det att hänvisningar till dem uppdateras. De föreskrifter som har reviderats avser hygieniska gränsvärden, kemiska arbetsmiljörisker, användning av motorkedjesågar och röjsågar samt belastningsergonomi. Vad gäller de två förstnämnda revideringarna bedöms dessa innebära en minskning av regelbördan för företag. Vad gäller föreskrifterna om motorkedjesågar ökar regelbördan men förändringen bedöms påverka endast ett mycket litet segment av svensk sjöfart. Vad gäller föreskrifterna om belastningsergonomi förtydligas den riskbedömning av hälsofarliga och onödigt tröttande belastningar som ska göras. I förslaget anges att kravnivån inte har förändrats och att mängden föreskrifter har minskat.

Vid en jämförelse med de tidigare föreskrifterna om belastningsergonomi (AFS 1998:1) lästa i ljuset av AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete har Regelrådet noterat följande. Det har tillkommit krav på arbetsgivare att undersöka vilka arbetsmoment som kan vara hälsofarliga eller onödigt tröttande samt bedöma om belastningarna enskilt eller i kombination kan innebära risk för skador. Bedömningen ska göras utifrån belastningens duration, frekvens och intensitet. Fysiska, organisatoriska och psykosociala faktorer ska beaktas. Vidare anges specifikt att Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete ska tillämpas avseende åtgärder, uppföljning och dokumentation av riskbedömningen samt att sakkunnig hjälp utifrån vid behov ska anlitas.

I remissen föreslås även att vissa felaktiga hänvisningar åtgärdas samt att vissa angivna skrivfel rättas.