Hög tid att genomföra förslag till regelförbättring menar riksdagsledamöter
Näringslivets Regelnämnd, NNR, anordnade den 18 maj ett seminarium med riksdagsledamöter och ledarskribenter på temat regelförbättring. Alla var överens om att regeringens nya mål för förenklingspolitiken som presenterades förra hösten var bra, men att de nu måste konkretiseras. Flera konkreta förslag finns i den s.k. mikroföretagarutredningens betänkande som överlämnades till regeringen förra sommaren. Det konstaterades att ”hela det svenska näringslivet” och även myndigheter ställer sig bakom flertalet förslag som syftar till att stärka och systematisera regelförenklingsarbetet. Förslagen omfattar bland annat inrättandet av en samordningsfunktion i Regeringskansliet och bättre styrning och uppföljning av myndigheternas arbete. Det betonades under seminariet att regelförbättring är en horisontell fråga och att ”det börjar och slutar med det politiska ledarskapet”. Mikroföretagarutredningen föreslår vidare stärkt mandat och ökade resurser till Regelrådet, något som upprepades unisont på seminariet. Ett annat centralt budskap var att minska den svenska överimplementeringen av EU-regler. Men om alla är överens, varför är det då så svårt? Det finns många orsaker. Det är enklare att tillsätta en regel än att ta bort den. Bakom varje regel finns en stark lobby, oavsett om denna kommer från näringslivet, politiker, myndigheter eller andra intressenter. Det är svårt att uppbåda ett starkt engagemang under längre tid för enskilda regler när det finns så väldigt många regler som bidrar till regelbördan. Och regelförenkling är sällan den mest heta dagspolitiska frågan. Mot bakgrund av att det nu finns så många konkreta förslag på bordet och en övergripande samsyn om dessa, fanns dock en viss förhoppning om förändring inom en nära framtid.
Läs mer och se seminariet i efterhand
Regeringens skrivelse om nya mål för förenklingspolitiken
