Bristfälliga beslutsunderlag riskerar att öka företagens regelbörda

Trots regeringens skärpta krav på konsekvensutredningar underkänner Regelrådet mer än hälften av beskrivningarna av regelförslagens konsekvenser för företag. Regelrådet önskar därför möjlighet att begära kompletteringar av bristfälliga konsekvensutredningar och även möjlighet att granska utvärderingar av befintliga regler.

Den nya förordningen om konsekvensutredningar syftar bland annat till att förbättra kvaliteten på analyserna. När den nu har varit i kraft i drygt ett år kan Regelrådet konstatera att det fortfarande finns betydande brister i beskrivningarna av hur ett förslag kommer att påverka företagen, det vill säga de aspekter som Regelrådet har i uppgift att granska. Det kan till exempel handla om vilka konsekvenser som förslaget förväntas få på kostnader och konkurrens, både på kort och på lång sikt. Regelrådet delar in regelgivare i fyra kategorier: förslag som kommer från Regeringskansliet, statliga utredningar (kommittéer), myndighetsrapporter respektive myndighetsföreskrifter. Kommittébetänkanden uppvisar samma låga resultat som 2024, då endast tre av tio konsekvensutredningar bedömdes uppfylla kraven. Regeringskansliet och myndigheter har försämrat sitt resultat jämfört med föregående år. Sammantaget har 52 procent av 132 granskade konsekvensutredningar underkänts under första halvåret 2025. Det kan jämföras med helåret 2024 när 39 procent underkändes.

– Det är uppenbart att regelgivare har utmaningar med att redovisa hur förslag kommer att påverka företag. Detta gäller såväl i separata förslag som samlat. Det kan leda till en ökad regelbörda och riskerar dessutom att medföra en försämrad konkurrenssituation för företagen, säger Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm.

Genom den nya konsekvensutredningsförordningen har Regelrådet fått i uppgift att bistå Ekonomistyrningsverket med stöd till regelgivare. Som en del i detta nya uppdrag har rådet nyligen publicerat en uppdaterad vägledning med fokus på företagskonsekvenser.

En uppdaterad vägledning kommer dock inte ensam bidra till bättre kvalitet på konsekvensutredningarna. Därför föreslår Regelrådet även:

• Ökat fokus på stöd som är anpassat efter varje regelgivares behov. Ett sådant stöd bör riktas mot de förslagsställare som har störst utmaningar med att beskriva företagseffekter.
• Möjlighet för Regelrådet att vid behov begära kompletteringar av bristfälliga konsekvensutredningar, gärna innan förslag blir offentliga och remitteras till en bredare krets, men särskilt innan regler beslutas.
• Möjlighet för Regelrådet att granska utvärderingar, så som sker i flera av rådets motsvarigheter i andra länder och på EU-nivå, för att säkerställa att kvaliteten på utvärderingar är tillräckligt hög. Resultat från utvärderingar bör utgöra grunden för framtida konsekvensutredningar.

– Med ett genomförande av dessa förslag är vi övertygade om att kvaliteten på konsekvensutredningarna kan förbättras. Därmed kan det säkerställas att regelverk utformas och tillämpas ändamålsenligt och kostnadseffektivt ur ett företagsperspektiv, vilket bidrar till att företagens regelbörda kan minska - eller åtminstone inte öka, avslutar Anna-Lena Bohm.

Kontakt:

Anna-Lena Bohm, ordförande Regelrådet, anna-lena.bohm@regelradet.se
Christian Pousette, verksamhetsledare Regelrådet, christian.pousette@tillvaxtverket.se