Intervju med Nils Fjelkegård, chef för Förenklingsrådets kanslistöd

Förenklingsrådet inrättades 2024 av regeringen för att minska företagens regelbördor och främja svensk konkurrenskraft. Rådet ska bland annat inhämta och analysera förslag på förenklingsåtgärder från näringslivet och andra intressenter, identifiera och analysera områden av särskilt intresse för näringslivet ur ett förenklingsperspektiv och lämna välmotiverade, konkreta och genomarbetade förslag till regeringen. Det senare innebär bland annat att en konsekvensutredning enligt förordningen om konsekvensutredningar (2024:183) ska genomföras.

Vi talade med Nils Fjelkegård, enhetschef på Tillväxtverket och ansvarig för Förenklingsrådets kanslistöd, för att veta mer om hur arbetet går till i praktiken och vilka de främsta utmaningarna är.

Varierande kvalitet på inkomna förenklingsförslag

Förväntningarna är höga på vad rådet ska åstadkomma. Hittills har cirka 200 förenklingsförslag kommit in, framför allt från näringslivet. Nils konstaterar att alla inkomna förslag inte är nya, utan flera har framförts i olika sammanhang tidigare. Han konstaterar vidare att förslagen är av varierande kvalitet, och att rådet nu arbetar med att stegvis bearbeta inkomna förslag så att de blir mer konkreta och likvärdiga. Detta är viktigt för att i ett nästa steg kunna prioritera vilka förslag man ska gå vidare med och utreda mer fördjupat, och i vilken ordning detta ska ske. När inkomna förslag är diffust formulerade innebär det att mycket arbete går ut på att identifiera vad som egentligen efterfrågas och vilka effekter förslagen förväntas ge. I princip alla förslag som rådet har tittat på mer fördjupat hittills har rört på sig i någon riktning både vad gäller problemformulering och lösning i jämförelse med det ursprungliga lämnade förslaget.

Behov av förnyade konsekvensutredningar

Förenklingsrådets arbete är inriktat på förenklingar av befintlig lagstiftning, vilket innebär att det ska finnas tidigare genomförda konsekvensutredningar, och möjligen även utvärderingar av lagstiftningen. Vi frågade i vilken utsträckning rådet har nytta av tidigare genomförda sådana. Nils säger att det i de förslag som nu behandlas funnits behov av mer omfattande konsekvensutredningar, då de föreslagna förenklingarna inte varit föremål för någon tidigare konsekvensutredning som tar sikte specifikt på den föreslagna förändringen, vare sig utifrån ett företagsperspektiv eller utifrån andra konsekvenser kopplat till lagstiftningens olika skyddsintressen och målkonflikter. Tidigare konsekvensutredningar tenderar även att tappa i relevans relativt snabbt med tanke på den snabba omvärldsutvecklingen, inte minst vad gäller ny teknik och nya affärsmodeller. Men rådet har bara tagit sig an en handfull förslag mer fördjupat hittills, så det är lite för tidigt för att dra några mer generella slutsatser. Precis som Regelrådet år efter år konstaterar kan man dock se att det finns förbättringspotential över hela linjen vad gäller just konsekvensutredning ur ett företagsperspektiv.

Förenklingsrådets unika roll

Det är just möjligheten att gå in med författningsförslag till regeringen på i princip alla möjliga regelområden som påverkar företag som är unikt i Förenklingsrådets uppdrag, och som skiljer rådet från exempelvis expertmyndigheter eller statliga utredningar som har ett snävare mandat och huvudsakligen förhåller sig till ett specifikt regelområde. Nils konstaterar att rådet med tanke på bredden i uppdraget är beroende av expertis från både näringslivet och andra myndigheter i sitt arbete. Mot bakgrund av att Förenklingsrådet får sina förslag från näringslivet och ska ha förenkling som utgångspunkt är det dock fullt möjligt att rådet drar andra slutsatser kring olika intresseavvägningar och målkonflikter i befintlig lagstiftning än vad exempelvis expertmyndigheterna gör. Det är både en styrka och en utmaning, men Nils säger att dialogen med berörda myndigheter hittills har varit positiv och konstruktiv, och att det finns en stor ömsesidig förståelse för de olika uppdragen.

”Låt inte det bästa bli det godas fiende”

Han noterar också att andra myndigheter i sina förenklingsuppdrag ofta fokuserar på utvecklingen av enklare myndighetskontakter och bättre service, exempelvis genom tillhandahållande av e-tjänster, men kan vara mer obenägna att ta tag i bakomliggande regelverk. Detta kan ha olika skäl, exempelvis relaterat till resurser och kompetens, men även att myndigheter ofta vill se ett större grepp i stället för enstaka revideringar av regelverk. Vid mer systematiska och omfattande omtag av regelverken krävs oftast att regeringen tillsätter större och fleråriga utredningar, vilket gör att prioriterade förändringar ur ett företagsperspektiv kan dra ut på tiden. Här kan Förenklingsrådet spela en viktig roll genom att jobba mer snabbfotat och med mer avgränsade förenklingsförslag som går att driva isolerat från ett bredare systemperspektiv. Det finns dessvärre sällan några särskilt lågt hängande frukter vad gäller författningsändringar, och även till synes mindre förslag kräver ofta omfattande resurser att utreda. Men Nils konstaterar att det är viktigt att inte vara rädd för att göra punktinsatser på regelverk som leder till konkreta förenklingar för företag, även om man då inte i samband med det tar tag i alla möjliga ändringar man gärna skulle vilja se av regelverket i fråga utifrån ett bredare systemperspektiv.

Samarbete med Regelrådet och Implementeringsrådet

De förslag Förenklingsrådet arbetat fördjupat med hittills rör momsavdrag för lätta lastbilar, yrkestrafiktillstånd, matkrav för serveringstillstånd och rapporteringskrav för farligt avfall. Det första förslaget avseende momsavdrag för lätta lastbilar har redan lämnats in till regeringen. I genomförandet av konsekvensutredningen till det förslaget tog Förenklingsrådet stöd av Regelrådet, som enligt förordningen om konsekvensutredningar inte bara ska granska kvaliteten på konsekvensutredningar utan även bistå med stöd i konsekvensutredningsarbetet när det gäller företagsrelaterade aspekter. Nils sade att stödet som Regelrådet tillhandahållit varit mycket bra och något man kommer att fortsätta att efterfråga. Tillsammans försöker man också använda och utarbeta gemensamma metoder och former för konsekvensutredningar. Det är särskilt lätt att samarbete med Regelrådet, menar Nils, eftersom båda råd är placerade på Tillväxtverket och därmed utnyttjar flera gemensamma resurser.

Man samarbetar även nära med Implementeringsrådet. Precis som Förenklingsrådet befinner sig Implementeringsrådet i en uppstartsfas och har därför många likheter och båda råden försöker hitta sina olika roller och samarbetsformer. Nils konstaterar att det i den externa dialogen inte alltid är helt lätt att förstå var gränserna mellan de olika råden går. Ett vanligt missförstånd är att det bara är Implementeringsrådet som tittar på EU-lagstiftning, medan det är så att alla de tre råden har olika ansvarsområden när det gäller EU-lagstiftning. Förenklingsrådet kan exempelvis titta på EU-lagstiftning som redan har implementerats i nationell rätt.

Läs mer om Förenklingsrådet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.