NNR-seminarium om regelförbättring

Den 25 november arrangerade Näringslivets Regelnämnd, NNR, ett seminarium utifrån OECD-rapporterna Regulatory Policy Outlook och Better Regulation Practices across the European Union som båda publicerades under 2025. Under två block diskuterades dels medlemsstaternas roll i EU:s lagstiftningsprocess, dels Sveriges resultat i OECD:s mätningar, samt områden med förbättringspotential. Regelrådets ordförande, Anna-Lena Bohm, deltog i panelen under det andra blocket.

Regelrådets ordförande, Anna-Lena Bohm, deltog i panelen under det andra blocket. där hon bland annat pekar på mängden bristfälliga konsekvensutredningar och behovet av att kunna skicka tillbaka sådana till regelgivare för komplettering

Sara Modig, statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, inledde seminariet med att redogöra för några av regeringens åtgärder på regelförbättringsområdet, såsom inrättandet av Förenklingsrådet och Implementeringsrådet, budgetsatsningar i budgetpropositionen 2026, den nya konsekvensutredningsförordningen, förstärkt samordning genom bildandet av en statssekreterargrupp för förenklingsfrågor samt inlämnande av 63 förenklingsförslag till EU-kommissionen.

Tobias Querbach, policyanalytiker, Regulatory Policy Division, OECD, framhöll medlemsstaternas viktiga roll i EU:s lagstiftningsprocess. Det finns dock fortsatt svagheter i policycykeln, såsom otillräckliga samråd tidigt i processen och brister i regelefterlevnad, vilket medför risk för fragmentering, överlappning och bristande överensstämmelse i regelverk på den inre marknaden. Han efterlyste en närmare dialog mellan EU-kommissionen och medlemsstaterna.

Ioana Condurat, biträdande enhetschef för enheten regelförbättring och förenkling, Generalsekretariatet, EU-kommissionen, nämnde de reformer inom regelförbättring som kommissionen genomför: Omnibus (förenklingspaketen), ett horisontellt angreppssätt, konkurrenskrafts- och SMF-tester, flera mätbara mål samt stresstester av all EU-lagstiftning. Hon såg samma risker för den inre marknaden som Tobias Querbach och höll med om att det är angeläget med ett förbättrat utbyte mellan kommissionen och medlemsstaterna; här kan de av kommissionen nyligen initierade dialogerna om genomförande bli ett användbart verktyg.

I den efterföljande paneldiskussionen med Anders Johannesson, ordförande Implementeringsrådet, Jens Nymand Christensen, senior rådgivare och medlem av danska Erhvervslivets EU- og Regelforum, samt Eva Sjögren, chef EU-sekretariatet Statsrådsberedningen, lyftes bland annat möjligheter med ett ökat samarbete i Norden avseende såväl påverkansarbete som implementering av EU-lagstiftning, vikten av att kunna visa på de konkreta kostnaderna för företagen och att hitta modeller för detta samt betydelsen av att konsekvensutredningar även genomförs avseende EU:s följdlagstiftning, då det ofta är där som de stora kostnaderna för näringslivet uppstår.

Under block två, om de svenska resultaten, inledde Daniel Trnka, biträdande enhetschef, Regulatory Policy Division, OECD, med att konstatera att Sverige ligger något under OECD-snittet i mätningarna, som avser samråd, konsekvensutredningar och ex-postutvärderingar. Han menade att Sverige bör systematisera såväl samråd, med ökad transparens och kontinuerlig feedback, som ex postutvärderingar, genom att redan från början planera för implementering och utvärdering. Beträffande konsekvensutredningar ansåg han att tillsynen bör stärkas, till exempel genom att ge Regelrådet rätt att begära revideringar och kompletteringar. Konsekvensutredningarna behöver dessutom i högre grad inkludera analys av både alternativa lösningar, inklusive alternativet att inte reglera alls, och fler aspekter än idag, såsom miljö. Vidare bör metoderna för att beräkna kostnader och intäkter utvecklas, gärna med hjälp av mätbara mål.

Elisabeth Backteman, generaldirektör Tillväxtverket, menade att Sverige bör ha högre ambitioner i det fortsatta arbetet och framhöll några områden som kan förbättras: intensifierade satsningar på råd och stöd till regelgivare, tidigare remittering till Regelrådet, en systematisk implementering av ex post-utvärderingar samt att öka användningen av både AI och andra digitala och experimentella verktyg. Hon tog även upp Tillväxtverkets förslag till nytt, mätbart mål för företagens regelkostnader, med ett ökat fokus på att minska administrativa kostnader, som hon bedömer kan vara en viktig drivkraft i det fortsatta regelförbättringsarbetet.

Under panelsamtalet framhöll Anna-Lena Bohm vikten av att konsekvensutredningar som inte uppfyller kraven i konsekvensutredningsförordningen återremitteras till Regelrådet. För att höja kvaliteten på konsekvensutredningarna är det även viktigt att stärka stödet till regelgivare; här samverkar Regelrådet sedan förra året med ESV. Ett problem med den nya konsekvensutredningsförordningen är att den inte gäller för samtliga regelgivare. Andra brister i regelförbättringsarbetet är avsaknaden av systematik i ex post-utvärderingar och svårigheterna att få grepp om det ökade inflödet av EU-regleringar, som behöver identifieras tidigare än vad som är fallet idag.

Jens Hedström, NNR:s ordförande, menade att det nu är viktigt med handling och att vi behöver se snabba resultat, inte minst från de nya rådens arbete. Här behöver regeringen ta ansvar och följa upp, bland annat genom att prioritera och sätta mätbara mål. I den efterföljande paneldiskussionen framhölls särskilt betydelsen av utvärdering, även på OECD- och EU-nivå, att använda såväl den traditionella verktygslådan fullt ut som nya, mer experimentella verktyg samt att vi nu måste ”hålla i och hålla ut”.

Andrea Femrell, VD NNR, avslutade med att understryka behovet av att förbättra konsekvensutredningar och systematisera ex post-utvärderingar, att införa mätbara mål samt att OECD fortsätter sitt arbete inom regelförbättring, såsom det nya initiativet ”Simplifying for Success”, med fokus på resultat.

Bilden ovan: Regelrådets ordförande Anna-Lena Bohm.