Rubricerade ärende har remitterats till Regelrådet.
Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Rubricerade ärende, ert diarienummer 2021/022108, har remitterats till Regelrådet.
Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020/025341, har remitterats till Regelrådet.
Regelrådet saknar möjlighet att behandla ärendet inom den angivna svarstiden och avstår därför från att yttra sig i detta ärende.
Det anges att förslaget för det första innebär att Arbetsmiljöverkets idag gällande föreskrifter inordnas i en ny struktur. I samband med denna omstrukturering av föreskrifterna föreslås lämnas även förslag till justeringar i bestämmelsernas innehåll i sak, i några fall. Det anges att den nya regelstrukturen är indelad i tre delar och föreskrifterna är införda i 14 nya föreskriftshäften där varje föreskrift i dagsläget har arbetsnummer 1.1–3.3. Paragraferna i de nuvarande 67 föreskrifterna anges vara insorterade i dessa 14 föreskriftshäften.
Specifikt avseende regelstrukturens del 1 anges följande. Föreskriftshäftena 1.1–1.2 anges vara indelade efter olika juridiska roller i arbetsmiljöarbetet och innehåller grundläggande arbetsmiljöregler. Föreskriftshäftena 1.3–1.8 anges innehålla produktregler för de som tillhandahåller vissa typer av produkter. Föreskriftshäftet 1.3 anges innehålla oharmoniserade regler medan 1.4–1.8 innehåller harmoniserade regler. Avseende del 2 i den föreslagna nya strukturen anges följande. Föreskriftshäftena 2.1–2.3 innehåller regler om vanliga arbetsmiljörisker, användning av arbetsutrustning och utformning av arbetsplatser. Avseende del 3, slutligen, anges att föreskriftshäftena 3.1–3.3 innehåller regler om risker vid särskilda typer av arbeten och regler om specifika kontroller.
I samband med att föreskriftstexterna har sorterats in i den nya strukturen anges att Arbetsmiljöverket i några fall har upphöjt allmänna råd till tvingande föreskriftstext. Det finns även andra exempel på där förslagsställaren bedömer att en förändring sker i sak genom de nya bestämmelserna. Detta anges i synnerhet gälla grundläggande arbetsmiljöregler vid planering, projektering och samordning på byggområdet där en regelutveckling skett. Förändringar i sak förekommer emellertid även i fler avseenden[1].
I remissen anges att det har upprättats en övergripande konsekvensutredning och specifika konsekvensutredningar till föreskriftsförslag enligt följande.
Regelrådets granskning fokuserar på konsekvensutredningar till de delar av förslaget som kan ge effekter av betydelse för företag.
[1] För en systematisk översikt av hur idag befintliga föreskrifter inordnas i den nya strukturen hänvisas till den paragrafnyckel som ingår i remissen.
Tillverkare, importörer och distributörer ska kunna söka tillfälligt tillstånd att till och med den 30 juni 2021 tillverka, importera och distribuera personlig skyddsutrustning för bruk inom hälso- och sjukvård, som inte är CE-märkt enligt förordning (EU) 2016/425 om personlig skyddsutrustning, hos Arbetsmiljöverket. Utrustningen ska uppfylla de tillämpbara väsentliga hälso- och säkerhetskraven i EU-förordningen och får endast användas av särskilt utpekade verksamheter, t.ex. hälso- och sjukvården, försvarsmakten, polisen, räddningstjänst och ambulanspersonal, äldreomsorg, hemtjänst och kriminalvård, och måste ha tillhandahållits av s.k. behörig myndighet, som i detta fall även inkluderar privata aktörer. Föreskrifterna omfattar även skyddsmask 90. Arbetsgivare ska i första hand välja CE-märkt personlig skyddsutrustning. I fallet med skyddsmask 90 gäller detta inte om behovet av sådana andningsskydd är större i annan verksamhet och detta har meddelats arbetsgivaren genom myndighetsbeslut eller på annat sätt. Arbetsgivaren ska säkerställa att skyddsmask 90 med skyddsfilter 90 ger motsvarande nominell skyddsfaktor som CE-märkt andningsskydd och filter. Skyddsutrustning som har tillfälligt tillstånd av Arbetsmiljöverket får användas t o m den 31 december 2021, under särskilda villkor som rör exempelvis inköp i enlighet med nuvarande föreskrifter (AFS 2020:2), som upphör att gälla det datumet, att inköp gjorts senast 30 juni 2021 och att sista förbrukningsdag enligt tillverkaren inte har infallit före utgången av december 2021. Föreskrifterna är en specialreglering i förhållande till Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2001:3) om användning av personlig skyddsutrustning, och har företräde framför dem i tillämpliga delar. Föreskrifterna föreslås träda i kraft den 1 januari 2021.
Remissen innehåller förslag till ändring i Arbetsmiljöverkets förskrifter och allmänna råd (AFS 2018:1)
om hygieniska gränsvärden och i Arbetsmiljöverkets förskrifter och allmänna råd (AFS 2011:19)
om kemiska arbetsmiljörisker.
I sak anges förslaget innebära följande. Genom ändringarna kommer främst tre EU-direktiv genomföras. Detta innebär att ändringarna främst består i att 15 ämnen får reviderade gränsvärden varav 11 får nya eller sänkta gränsvärden till följd av ändringsförslaget avseende till hygieniska gränsvärden. Det innebär också att de verksamheter som har arbetstagare som riskerar att exponeras för dieselavgaser eller hudexponeras för använda mineraloljor kommer att bli föremål för ökade krav. De verksamheter som har dessa exponeringar kommer att omfattas av de särskilda krav för cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande ämnen som återfinns i föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker.
Rubricerade ärende, ert diarienummer 2020-012427, har remitterats till Regelrådet.
Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Förslaget till föreskrifter innebär en sammanslagning av föreskrifterna om arbetsplatsens utformning (AFS 2009:2), om arbete i stark värme (AFS 1997:2), om arbete i kylda livsmedelslokaler (AFS 1998:2) och om skyltar och signaler (AFS 2008:13) samt förtydliganden av arbetsmiljölagen (1977:1160) vad avser byggherrens, projektörens och byggarbetsmiljösamordnares ansvar. Flera tidigare allmänna råd har fått föreskriftstatus.
Enligt Arbetsmiljöverket är de viktigaste förändringarna i förhållande till gällande föreskrifter:
Föreskrifternas struktur
Ändring av definitioner
Krav på byggherrars, byggarbetsmiljösamordnares och projektörers ansvar för bruksskedet
Ändringar i tillämpningsområdet
Upphävande av kravet på maximal koldioxidhalt och införande av krav på uteluftflöde
Skärpta krav på tillgänglighet
Ändrat krav på kontroll av ventilationssystem
Rutiner för förebyggande av brand samt nytt krav på utrymningsövningar vid behov
Nytt krav på att arbetsplatser ska vara utrustade med de brandredskap som behövs
Upphävande av krav på väntrum och överliggningsrum
Ändrat krav på att varumottag ska ha tak
Flyttning av bestämmelser om ställage
Ändring av krav på lufthastighet i dragskåp
Upphävande av föreskrifter om arbete i kylda livsmedelslokaler
Generellt krav på avkörningsskydd där risk finns
Krav på tillfällig utrymningsplats
I remissen föreslås nya föreskrifter om arbetsanpassning som kommer att ersätta Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 1994:1, Arbetsanpassning och rehabilitering.
Förslaget innehåller följande förändringar jämfört med gällande föreskrifter.
Föreskrifterna fokuserar bara på arbetsanpassning.
De som genomgår utbildning likställs inte med arbetstagare vid tillämpning av föreskrifterna.
Kravet på att ange mål för verksamheten med arbetsanpassning och rehabilitering tas bort.
Arbetsgivare måste upprätta nya och preciserade rutiner för sin arbetsanpassning.
Det införs ett tydligt krav på utredning av hur arbetsanpassningen ska utformas samt att följa upp att den haft önskad effekt.
Det införs krav om att anlita experthjälp när det i verksamheten saknas kunskap, eller råder osäkerhet, om det som ska utredas eller hur arbetsanpassningen ska utformas.
Det anges inte när förslaget föreslås träda i kraft.
Förslaget avser ändring av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2007:1) om sprängarbete och omfattar en precisering av kraven på kunskaper och praktik eller yrkeserfarenhet för att kunna utses till sprängarbas. Det föreslås även att sprängarbasar ska visa godkända kunskaper vart tionde år. Ett krav införs om att sprängarbasen ska medföra dokumentation som styrker att denne genomgått prov och har godkända kunskaper enligt bilaga 1 och 2 i föreskriften. Dokumentationen ska medföras på arbetsstället där denne bedriver sprängarbete. En sanktionsavgift föreslås om en sprängarbas utses som saknar dokumentation som visar tillräckliga kunskaper och praktisk erfarenhet för aktuellt sprängarbete.
Förslaget avser även att det undantag som idag medger att vissa regler för sprängföreskriften inte behöver följas för arbete med krutdrivna verktyg eller gasgenererande kompositioner tas bort. Ändringen innebär bland annat att allt sprängarbete ska ledas av en sprängarbas.
Rubricerade ärende, diarienummer 2017/030422, har remitterats till Regelrådet.
Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Såvitt Regelrådet kan bedöma medför förslaget inte effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Remissen innehåller förslag om att förskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet, MKA, (AFS 2005:6) upphävs och ersätts med nya föreskrifter om riktade hälsoundersökningar.
Förslaget innehåller följdändringar i Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 1990:11) om arbete med försöksdjur, (AFS 2006:1) om asbest, (AFS 2010:16) om dykeriarbete, (AFS 2012:2) om belastningsergonomi, (AFS 2004:1) om syntetiska oorganiska fibrer, (AFS 2011:19) om kemiska arbetsmiljörisker, (AFS 2015:2) om kvarts – stendamm i arbetsmiljön, (AFS 2000:6) om mast- och stolparbete, (AFS 2009:7) om artificiell optisk strålning, (AFS 2007:7) om rök- och kemdykning, (AFS 2005:15) om vibrationer. Föreskrifterna hänvisar till nuvarande föreskrifterna om medicinska kontroller i arbetslivet. De föreslagna ändringarna ändrar hänvisningen till de föreslagna föreskrifterna. Inga förändrade krav föreslås.
Det anges att de viktigaste ändringarna i förslaget i förhållande till MKA är att
riktade hälsoundersökningar vid handintensivt arbete införs,
riktade hälsoundersökningar med tjänstbarhetsbedömning införs vid kvicksilverexponering,
läkarundersökning vid arbete med esterplast utgår,
nya gränser och intervaller för provtagning av blyhalten i blod införs,
definitionen av nattarbete anpassas till bestämmelserna i arbetstidslagen,
tillämpningsområdet vid klättring med stor nivåskillnad utvidgas,
krav på att sända in uppgifter till Arbetsmiljöverket upphävs,
beställningsprocessen för de riktade hälsoundersökningarna ska dokumenteras,
struktur, språk och koppling till de andra föreskrifterna förtydligas och
ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren och den medicinska expertisen förtydligas.
Vidare upplyses om att förslagets krav om bedömning av handintensivt arbete kan komma att flyttas över till föreskrifterna om belastningsergonomi AFS 2012:2.
Det anges att förslaget kräver att begreppet ”medicinska kontroller” ersätts av ”riktade hälsoundersökningar” i ett flertal av Arbetsmiljöverkets sakföreskrifter. Ändringsföreskrifter med dessa ändringar finns inte med i förslaget, men kommer att skrivas inför ikraftträdandet av de nya föreskrifterna.
Det anges inte när de föreslagna bestämmelserna föreslås träda ikraft.
Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
Såvitt Regelrådet kan bedöma har regelgivarens utrymme att självständigt utforma sitt förslag till föreskrifter varit synnerligen begränsat i förhållande till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425. De eventuella effekter av betydelse för berörda företag som förslaget medför får därmed anses härröra från överordnade föreskrifter. Regelrådet väljer med anledning av detta att inte yttra sig i det nu remitterade ärendet.
Det remitterade föreskriftsförslaget innehåller regler för att förebygga att arbetstagare utsätts för smittrisker på grund av sitt arbete. I förslaget anges att när arbetstagaren har sådana arbetsuppgifter att det finns smittrisker ska arbetsgivaren göra en undersökning och riskbedömning av arbetsförhållandena, likaså behöver de anställda få utbildning innan de börjar sitt arbete. I föreskriftsförslaget finns även regler kring exempelvis vad som gäller för hygienåtgärder, arbetskläder och tvätt av dessa samt vad som gäller för behållare för stickande och skärande avfall.
Det anges inget datum för ikraftträdande av föreskriftsförslaget, dock anges att det behövs sex månader för ikraftträdandet. Genom ikraftträdandet av föreskriftsförslaget upphävs Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan, överkänslighet.
Förslaget omfattar i huvudsak vissa ändringar av föreskrifterna om kemiska arbetsmiljörisker, AFS 2011:19. Ändringarna medger bl.a. att märkningen av rörledningar ska få placeras utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till förhållandena på platsen i stället för att en märkning alltid ska vara synlig. Produktnamn får ersättas med annan identifierande beteckning. Förslaget anpassar vidare föreskrifterna till de nya föreskrifterna om användning och kontroll av trycksatta anordningar
Remissen innehåller Arbetsmiljöverkets förslag till nya föreskrifter om hygieniska gränsvärden som ska ersätta AFS 2015:7. Förslaget avser dels implementeringen av 31 gränsvärden som omfattas av ett nytt kommissionsdirektiv 2017/164/EU. EU har även lagt fram förslag om 13 och fem bindande gränsvärden, i två olika vågor, som är tänkta att föras in i carcinogen- och mutagendirektivet 2004/37/EG (CMD). I remissen föreslås att dessa implementeras redan nu. Därutöver föreslås ändring på och införande av gränsvärden för ytterligare ett antal ämnen, inom det nationella handlingsutrymmet. Detta baseras på ny vetenskaplig litteratur som visar på att dagens gränsvärde ur ett hälsoperspektiv är för högt, bland annat sänks gränsvärdet för koppar, kvarts och oorganiskt damm, etylglykoldinitrat samt skärvätska.
Remissen innehåller förslag till Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1999:8) om användning av pressar och gradsaxar.
I sak anges ändringen innebära att pressar och gradsaxar som omfattas av EU:s maskindirektiv inte längre ska behöva märkas av arbetsgivare. Bestämmelser om märkning av maskiner som inte omfattas av maskindirektivets krav ska flyttas till bilaga till föreskrifterna.
Rubricerade ärende, ert diarienummer 2016/036437, har remitterats till Regelrådet.
Regelrådet har i sin granskning av rubricerat ärende kunnat konstatera att förslaget inte får effekter av sådan betydelse för företag att Regelrådet yttrar sig.
För att kunna anpassa webbplatsen för dig och samla in statistik använder vi cookies. Läs mer
Dina cookie-inställningar för denna webbplats är satt till ”tillåt cookies” för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för cookies eller om du klickar ”Godkänn” nedan så samtycker du till detta.