Yttrande över betänkandet ”En samlad djurhälsoreglering” (SOU 2020:62)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Mot bakgrund av behovet av att anpassa och komplettera svensk lagstiftning på djurhälsoområdet till ett nytt EU-regelverk föreslår Djurhälsolagsutredningen att det införs en ny djurhälsolag och en tillhörande djurhälsoförordning som ersätter epizootilagen, zoonoslagen och bisjukdomslagen och de förordningar som beslutats med stöd av dessa lagar. Alla bestämmelser om djurhälsa som återfinns i provtagningslagen, lagen om kontroll av husdjur och de förordningar som meddelats med stöd av respektive lag samt införsel- och utförselförordningarna föreslås flyttas över till den nya djurhälsolagen och -förordningen i den mån bestämmelserna ska behållas. Förslagen innebär i stor utsträckning bemyndiganden till Jordbruksverket att meddela föreskrifter. Med undantag för uppgifter som rör bihälsa föreslås ansvaret för uppgifter på djurhälsoområdet som utgör annan offentlig verksamhet fördelas mellan myndigheter på i huvudsak samma sätt som hittills. En nyhet är att det föreslås bemyndiganden som gör det möjligt att föreskriva om preciserade krav på bl.a. aktörer vad gäller särskild kompetens eller utbildning om djursjukdomar och biosäkerhet och om information som ska lämnas vid försäljning av blivande sällskapsdjur. En annan nyhet är, i de fall det inte finns ett EU-rättsligt bekämpningskrav, att Jordbruksverket endast får vidta bekämpningsåtgärder om regeringen medger, vilket föreslås ske genom att regeringen för upp den aktuella sjukdomen i sjukdomsförteckningen i bilagan till den nationella djurhälsoförordningen. I huvudsak föreslås att förebyggande åtgärder och bekämpningsåtgärder ska vidtas med stöd av bemyndiganden, men bestämmelser om vissa krav på veterinärer att vidta preliminära åtgärder föreslås föras in direkt i lagen. I lagen föreslås även att bl.a. innehavare av slakterier är skyldiga att ställa lokaler och utrustning till förfogande och för vissa personalkategorier att delta i förebyggande åtgärder och bekämpning avseende s.k. åtgärdssjukdomar. De senare bestämmelserna finns redan i epizootilagen, men innebär med förslaget en något bredare skyldighet eftersom begreppet åtgärdssjukdom föreslås omfatta även sjukdomar som idag inte omfattas av den lagen. Det föreslås också nya krav på veterinärer. Förslaget innehåller vidare en skärpning av straffskalan, där böter eller fängelse i högst två år föreslås för allvarliga överträdelser, och införandet av ett system med administrativa sanktionsavgifter, som ska uppgå till minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Det lämnas ett förslag till en nationell sjukdomslista i bilagan till förordningen, men utredningen föreslår att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter och branschorganisationer göra en mer djupgående utredning av vilka djursjukdomar som bör omfattas av tvingande lagstiftningsåtgärder samt vilka sjukdomar som bör omfattas av valbara utrotningsprogram.