Yttrande över En mer likvärdig skola (SOU 2020:28)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I remissen ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och ändring i skollagen (2010:800). Vidare föreslås ändring i förordningen (SKOLFS 2010:37) om läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och ändring i skolförordningen (2011:185).

Det föreslås också ändring av förordning (2016:910) om särskild kvot i fristående skolor och en ny förordning om statsbidrag till likvärdighet och skolutveckling.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. Utredningen föreslår ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare deltar och där alla skolor, både kommunala och fristående liksom sameskolan, är valbara. De urvalsgrunder som ska få tillämpas vid urvalet till en kommunal skolenhet föreslås vara syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot[1], skolspår[2] samt lika möjligheter, som anges vara en urvalsgrund som ger alla elever samma möjlighet till en skolplacering[3]. Urval till enskilda huvudmäns skolenheter föreslås ske enligt i huvudsak samma urvalsgrunder. En skillnad finns emellertid när det gäller innebörden i urvalsgrunden lika möjligheter för enskilda huvudmän. Det anges att Fristående skolor inte har det uppdrag som kommunala skolor har att tillgodose en skolplacering i närhet till hemmet. För att fristående skolor fortsatt ska kunna vara ett valbart alternativ även för elever som inte är bosatta i närhet till skolan bedömer utredningen att urvalsgrunden lika möjligheter bör begränsas till maximalt 50 procent av platserna. De fristående skolhuvudmännen föreslås också kunna använda urvalsgrunden verksamhetsmässigt samband mellan skolenheter. Utredningen föreslår också att varken kötid eller urval till förskoleklass genom verksamhetsmässigt samband med förskola ska vara tillåtna urvalsgrunder för enskilda huvudmän, vilket de är enligt dagens bestämmelser. Vidare föreslås att ett flertal riktade statsbidrag på skolområdet ska slås samman till ett sektorsbidrag. Det föreslås också att beräkningen av grundbeloppet för enskilda huvudmän ska förändras. Elevens hemkommun ska enligt förslaget göra ett avdrag för de merkostnader som hemkommunen har till följd av sitt ansvar att dels erbjuda alla barn i kommunen en plats i en skola nära hemmet, dels ha beredskap att ta emot nya elever. Beräkningen av avdraget ska redovisas och motiveras. Därutöver föreslås att Skolpengen ska i vissa fall följa med eleven med viss fördröjning. Således föreslås att bidrag till enskilda huvudmän ska justeras med två månaders fördröjning när en elev byter huvudman under läsåret.

[1] Kvotens syfte ska vara att uppnå en mer allsidig social sammansättning av elever.
[2] Skolspår innebär att elever som går vid en viss skolenhet ges en garanterad skolplacering vid en annan skolenhet med högre årskurser.
[3] Genom att använda urvalsgrunden lika möjligheter kan kommunala huvudmän ge möjlighet till skolplacering vid en populär kommunal skolenhet för de elever som inte är bosatta i närheten av skolan och som inte heller omfattas av en annan urvalsgrund

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 1 MB)