Yttrande över En modern reglering av järnvägstransporter (SOU 2015:9)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I remissen föreslås det att järnvägstrafiklagen (1985:182) och lagen (1985:193) om internationell järnvägstrafik ska föras samman i till en gemensam järnvägstrafiklag.

Lagen föreslås också innehålla regler som inkorporerar stora delar av Fördraget om internationell järnvägstrafik av den 9 maj 1980 i dess lydelse enligt ändringsprotokollet av den 3 juni 1999 (COTIF 1999) med bihang. Det föreslås därför att järnvägstrafiklagen ska ange att COTIF 1999 bihang A, B, D och E ska gälla som svensk lag. Detsamma gäller artiklarna 9, 11, 12 och 32 i COTIF 1999. Även vad gäller transport av gods, nyttjande av vagnar i järnvägstrafik och nyttjande av infrastruktur som inte omfattas av tillämpningsområdena i bihangen till COTIF 1999 föreslås dessa bihang tillämpas som svensk lag. Vad gäller transport av resande som inte omfattas av tillämpningsområdet för bihang A till COTIF 1999 eller av tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1371/2007 av den 23 oktober 2007 om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer (tågpassagerarförordningen) föreslås tågpassagerarförordningen tillämpas som svensk lag. Artiklarna 4 och 11 i nämna förordning föreslås dessutom tillämpas på avtal om transport av resande på spårväg och tunnelbana.

Det föreslås att transportörer och infrastrukturförvaltare har rätt att begränsa sitt ansvar till 400 000 särskilda dragningsrätter per person vid en och samma olycka, när ersättning ska utgå enligt COTIF 1999 eller tågpassagerarförordningen. Det föreslås också regler om retentionsrätt samt regress. Vad gäller regressen anges infrastrukturförvaltare vara ansvariga enligt COTIF 1999 också för ekonomisk skada som transportören har åsamkats som en följd av sina förpliktelser enligt bestämmelserna om ersättning och assistans i tågpassagerarförordningen eller annan författning. Från ersättningen som ska utgå avräknas de kvalitetsavgifter som transportören erhållit från infrastrukturförvaltaren enligt järnvägslagen (2004:519). Regressrätten föreslås också utökas till att omfatta även kostnader för ersättningstrafik och annan assistans samt förseningsavgifter som följer av tågpassagerarförordningen och den kommande lagen om resenärers rättigheter vid kortare resor.

Det föreslås också följdändringar i lagen (1992:1672) om paketresor, trafikskadelagen (1975:1410) och järnvägsförordningen (2004:526). Vidare föreslås förordning (1985:200) om järnvägs befordringsskyldighet m.m. upphävas.

 

Det bakomliggande förslaget

Förslag (pdf 2 MB)