Yttrande över En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Innehåll förslaget

I remissen ingår förslag till ny lag om stöd vid korttidsarbete och förslag till ändring i socialförsäkringsbalken. Det ingår också förslag till ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets brottsbekämpande verksamhet samt ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet. Vidare ingår förslag till ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Utöver detta lämnas förslag till ny förordning om stöd vid korttidsarbete och förslag till ändring i förordningen (1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet med mera. Det föreslås också ändring i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring, ändring i förordningen (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet samt ändring i förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd. Slutligen ingår förslag till ändring i skatteförfarandeförordningen (2011:1261) och ändring i förordningen (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten.

I sak anges förslaget innebära bland annat följande. En ny lag om stöd vid korttidsarbete ska införas. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2024 och innehålla ett samlat system för korttidsarbete, till skillnad från dagens regelverk i vilket det finns två former av stöd för korttidsarbete. För att beviljas stöd ska arbetsgivarens behov av arbetstidsminskning vara betydande och tillfälligt. Behovet av arbetstidsminskning ska ha orsakats av ekonomiska svårigheter utom arbetsgivarens kontroll. Vidare ska behovet av arbetstidsminskning inte rimligen ha kunnat förutses eller undvikas. Det ska inte längre finnas ett krav i lagen att arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Kostnaderna för korttidsarbete ska delas mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten. De fasta arbetstids- och löneminskningsnivåerna på 20, 40 och 60 procent ska behållas i systemet. Stödet ska även fortsättningsvis uppgå till en tredjedel av kostnaderna för arbetsbefriad tid, vilket innefattar lön och arbetsgivaravgifter. Det ska finnas en överenskommelse om korttidsarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Om arbetsgivaren är bunden av kollektivavtal ska förutsättningarna för korttidsarbete regleras i ett lokalt kollektivavtal. Om arbetsgivaren inte är bunden av kollektivavtal ska det finnas skriftliga avtal om korttidsarbete med minst 70 procent av arbetstagarna vid en driftsenhet. Det ska finnas en karenstid (som i dagens öppna system) men karenstiden föreslås sänkas från 24 kalendermånader till 12 kalendermånader, räknat från den sista stödmånaden som stöd lämnats för. Stödperioden förlängs generellt till nio kalendermånader, till skillnad från dagens system där en förlängning från sex till nio månader ställer krav på ansökan. En fast tidpunkt ska införas för jämförelsemånaden (som i dagsläget kan variera beroende på myndighetens handläggningstid). De löpande avstämningarna under stödperioden tas bort och ersätts med en slutlig avstämning. Avstämningstidpunkten ska sammanfalla med tidpunkten för anmälan om avstämning. Avstämningstidpunkten ska också förlängas från senast en kalendermånad till senast två kalendermånader efter stödperiodens utgång. Förfarandet för ersättning för kompetensinsatser ska förenklas. Endast en ansökan om ersättning för kompetensinsatser ska lämnas in och det idag gällande kravet på anmälan om avstämning tas bort. Skyndsamhetskrav införs för Skatteverkets handläggning av ansökan om stöd, utöver det idag gällande skyndsamhetskravet som enbart avser godkännande om stöd. En arbetsgivare ska fortsatt vara återbetalningsskyldig för allt stöd som har betalats för en arbetstagare under en avtalsperiod om tillämpad genomsnittlig arbetstids- och löneminskningsnivå inte överensstämmer med de fasta nivåerna i lagen eller saknar stöd i avtal, men det föreslås införas en möjlighet för Skatteverket att vid särskilda skäl meddela undantag från återbetalningsskyldigheten. Det föreslås också ett antal justeringar för att möjliggöra en effektiv kontroll och motverka missbruk. Förslaget innebär vidare att regeringen ska kunna genomföra förutbestämda förstärkningar av systemet vid en synnerligen djup lågkonjunktur. Regeringen föreslås i sådana fall kunna förlänga stödperioderna till tolv kalendermånader, vilket kan förlängas med ytterligare tolv kalendermånader. Regeringen föreslås vidare kunna meddela undantag från karenstiden, öka statens kostnadsandel till hälften av kostnaderna och införa en möjlighet att sänka arbetstiden med 80 procent. (Se vidare i Sammanfattning, sidorna 15-26 i betänkandet).

Det bakomliggande förslaget

Förslag