Regelrådet har i uppdrag att på begäran bistå regelgivare med att granska konsekvensutredningar till sådana förslag från EU-kommissionen (kommissionen) som bedöms ha stor påverkan på företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Den 8 december 2015 fick Regelrådet av Miljö- och energidepartementet i uppdrag att granska konsekvensanalysen till kommissionens förslag till meddelande om cirkulär ekonomi.
Kommissionen presenterade den 2 december 2015 ett paket om cirkulär ekonomi som innehöll dels en handlingsplan för cirkulär ekonomi, dels förslag på ändringar i ett flertal EU-direktiv på avfallsområdet. I motiveringen till de föreslagna direktiven anges att EU:s ekonomi i dag går miste om betydande mängder potentiella returråvaror i form av avfall. Av den totala mängden på ca 2,5 miljarder ton avfall som genererades i EU år 2013 anges att 1,6 miljarder ton gick förlorade för den europeiska ekonomin i och med att det inte återanvändes eller återvanns. Kommissionen uppskattar att ytterligare 600 miljoner ton hade kunnat återanvändas eller återvinnas. Beträffande det kommunala avfallet inom EU återvanns 43 % år 2013, medan 31 % deponerades och 26 % brändes. Idag råder det stora skillnader mellan medlemsstaterna avseende avfallshanteringen inom EU. Som exempel så deponerade sex medlemsstater år 2011 mindre än 3 % av sitt kommunala avfall medan 18 medlemsstater deponerade mer än 50 % och några mer än 90 % av sitt kommunala avfall.
Rättsligt bindande mål om avfall i EU-lagstiftningen existerar redan och målen anges av kommissionen ha varit viktiga drivkrafter för att förbättra avfallshantering, stimulera innovation om återvinning, begränsa användningen av deponering och skapa incitament till ändrade konsumtionsmönster. Nuvarande avfallsmål anger bland annat att minst 50 % av kommunalt avfall ska förberedas för återanvändning eller återvinning till år 2020. Enligt Kommissionen tyder den senaste utvecklingen på att det är möjligt att göra ytterligare framsteg i fråga om resurseffektivitet och att sådana framsteg kan inbringa stora ekonomiska, miljömässiga och sociala vinster. Att omvandla avfall till en resurs betraktas som viktigt för att uppnå resurseffektivitet och ett slutet kretslopp i en cirkulär ekonomi. En förstärkt avfallspolitik kan enligt kommissionen ge vinster i form av hållbar tillväxt, nya arbetstillfällen, minskade växthusgasutsläpp, direkta besparingar kopplade till bättre avfallshantering samt en förbättrad miljö.
Kommissionens övergripande mål med översynen av avfallslagstiftningen är att värdefulla resurser inom avfall på ett effektivt sätt återanvänds, återvinns och återinförs i den europeiska ekonomin och att det därigenom skapas en cirkulär ekonomi där avfall i större utsträckning betraktas som en resurs. Avseende specifika mål med översynen består de enligt kommissionen av (I) förbättrad avfallshantering genom spridning av goda exempel, (II) förenkling av EU-lagstiftningen, (III) förbättrad kontroll av tillämpningen av EU-rätten och antagna avfallsmål och (IV) uppställande av ambitiösa avfallsmål i linje med resurseffektivitet och råvarutillgång.
Regelrådet tar i sin granskning inte ställning till förslagets politiska syften utan begränsar sitt yttrande till de ekonomiska och konkurrensmässiga effekterna som förslaget kan medföra för berörda företag i Sverige.
