Remissen avser ändringar i tre föreskrifter; Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS:25) om resurstillträde och kontroll på fiskets område, Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) om fiske i Skagerrak, Kattegatt och Östersjön samt Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2018:11) om befälhavares skyldigheter att rapportera och anmäla yrkesmässigt fiske i havet. Remissen avser regler om områdesvis fördelning av den svenska laxkvoten samt bestämmelser om fiske med fasta redskap i Bottniska viken.

Enligt förslaget får laxfångsten öka med 1 800 laxar i område 31, det vill säga i nordligaste Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. För fisket i övriga Östersjön föreslås oförändrad fångstmängd jämfört med 2020 års fördelning av laxkvoten. I remissen finns också bestämmelser om fångstmängd för fångst av lax i terminalfiskeområden i område 31 samt fisket i Umeälvens fredningsområde. Det föreslås också hur Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter för fiske med fasta redskap bör anpassas till landningsskyldigheten för lax enligt gällande EU-lagstiftning, vilket bland annat omfattar tidsbegränsning för när tillstånd för fiske med fast redskap kan ges samt bestämmelser som möjliggör att delar av redskapen kan stå ute utan att hela redskapet behöver tas upp efter det att fisket är avslutat. Eftersom EU-kommissionen väntas ändra lagstiftningen under första halvåret 2021 och ge undantag från landningsskyldigheten för lax som fångas med skonsamma redskap behandlar remissen därför landningsskyldigheten utifrån två olika alternativ. Dels utifrån nuvarande lagstiftning som innebär landningsskyldighet för all yrkesfiskefångad lax, dels om det tas ett beslut om undantag från landningsskyldigheten för lax som fångas med vissa redskapstyper (push up-fälla med vittjanpåse). Remissen avser även införande av tresiffrig kod kopplat till varje redskap för att möjliggöra administrativ kontroll av att rätt redskap används under fiskeperioden.