Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD (2022) 141 final.

Regelrådet konstaterar att förslaget enligt EU-kommissionen medför förenklingar, men även såväl engångskostnader som löpande kostnader för företag som tillhandahåller finansiella tjänster. Engångskostnaderna rör kostnader för att sätta sig in i den nya lagstiftningen, anpassning av IT-system, utbildning av personal samt uppdatering av avtal och webbplatser. Löpande kostnader är kopplade bland annat till krav på konsumentinformation, t.ex. innan avtal ingås, och bestämmelser kring ångerrätt och användandet av robotrådgivning och chattboxar samt klagomålshantering. Förenklingar anges framför allt vara kopplade till ett tydligare och mer harmoniserat regelverk, vilket bland annat anges medföra minskade kostnader för information till och kommunikation med konsumenter. Detaljerade beräkningar och antaganden redovisas i bilaga 3 och 4 i konsekvensutredningen.