Förslaget avser nya föreskrifter om hantering av brandfarliga vätskor samtidigt som följande föreskrifter upphör att gälla:

–          Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 2000:2) om hantering av brandfarliga vätskor med ändringar i SÄIFS 2000:5,

–          Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1990:2) om hantering av brandfarliga gaser och vätskor i anslutning till vissa transportmedel med ändringar i SÄIFS 1995:4,

–          Sprängämnesinspektionens föreskrifter (SÄIFS 1996:2) om hantering av brandfarliga gaser och vätskor på försäljningsställen, samt

–          Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 2005:10) med vissa bestämmelser om brandfarliga vätskor.

Nya krav för företag som därmed tidigare inte funnits i de föreskrifter som upphävs:

–          Undantag för vätskor som testats negativt för underhåll av brand. Vätskor har redan getts undantag avseende tillståndskrav i MSBFS 2013:3 om tillstånd för hantering av brandfarliga gaser och vätskor. Nu undantas samma vätskor även från hanterings-kraven.

–          Krav på anordningar för hantering av brandfarliga vätskor. Kravet har inte funnits explicit tidigare för annat än lösa behållare, men indirekt har kravställningen varit likvärdig, då krav funnits på att den brandfarliga vätskan inte ska kunna komma ut okontrollerat.

–          Kravet på anordningar ska hanteras på sådant sätt att risken för uppkomst av korrosion minimeras.

–          Krav på anslutning till jord. Kravet har funnits underförstått i bestämmelser i 3:2 SÄIFS 2000:2.

–          Krav på att ventilation så att frånluften inte ska kunna komma in genom andra öp-pningar i byggnader. Ett förtydligande görs i det fall ventilationen måste vara mek-anisk så att funktionaliteten måste säkerställas fortlöpande.

–          Ett förtydligande av kravet om skydd mot skador orsakade av påkörning, nedfallande föremål och annan liknande påverkan.

–          Ett förtydligande om att avstånd som behövs utifrån lokala förutsättningar i första hand ska beräknas i utredningen av risker enligt 7 § lagen om brandfarliga och ex-plosiva varor (LBE). Om man av någon orsak inte kan eller vill göra detta, kan istället tabellen i bilaga 1 användas. Därutöver föreslås nya avståndstabeller som kan an-vändas när en verksamhet saknar egna möjligheter till bedömningar. Definitionen av svårutrymda lokaler har ändrats från att bara bestå av några exempel till formul-eringen lokaler från vilka en utrymning kan förväntas ta lång tid på grund av verk-samheten i lokalen eller typen av byggnad. Definitionen kan leda till nya bedöm-ningar av vilka byggnader som anses svårutrymda.

–          Ett förtydligande görs om öppen hantering. Kravet om att spill ska kunna samlas upp och omhändertas har tidigare inte funnits direkt kopplat till öppen hantering, men har omfattats genom det allmänna kravet om spillhantering i 8 kap. SÄIFS 2000:2.

–          Ett krav införs på saneringsutrustning. Kravet har delvis täckts in av kraven i 8 kap. SÄIFS 2000:2 genom att det framgått att man ska ha beredskap att ta hand om ev-entuellt spill och läckage och för att göra det bör man ha haft tillgång till sanerings-material.

–          Ett krav på släckningsutrustning införs. Krav på brandsläckare har tidigare funnits i annan lagstiftning.

–          Ett nytt krav införs på skriftliga instruktioner för att motverka risken för brand och ex-plosion.

–          Krav på lastade fordon lyfts in från tidigare SÄIFS 1990:2.

–          Ett förtydligande om tillfällig förvaring i ADR eller RID[1] behållare så att hanteringen är möjlig under förutsättning att situationen i övrigt innebär en bibehållen säkerhet.

–          Krav på lösa behållare större än 5 liter måste följa ADR-S/RID-S. Kravet har funnits tidigare.

–          Förbud mot hantering av brandfarlig vätska i lösa behållare av plast som är äldre än 5 år. Krav på att lösa behållare större än 1 000 liter ska vara utrustade med nivå-mätning, överfyllnadsskydd och avluftning har funnits tidigare men tydliggörs så att det framgår att behållarens utrustning måste ingå i typgodkännandet. En ny bes-tämmelse införs om lösa behållare i stationär användning så att det blir tydligt att när en behållare, som i första hand är konstruerad för transport, får användas på samma sätt som en cistern genom att fyllas och tömmas på samma plats. Krav på att lösa behållare ska avskiljas brandtekniskt och invallas förändras så att gränser för när kravet gäller anges.

–          En regel införs om fallskydd för att minska riskerna för läckage i samband med fall.

–          Krav på storskalig lagerhållning införs för att minimera risker och konsekvenser av olyckor med koppling till stora central- eller distributionslager.

–          Ett krav om lösa behållare för saluföring som tidigare funnits i SÄIFS 1996:2 lyfts in i nya föreskrifter. Behållarvolymen fanns angiven i det allmänna rådet och behållar-storleken varierade utifrån förpackningsmaterial. Det nya kravet regleras nu i före-skriften istället.

–          Nya krav på lossningsplatsens utformning för tankfordon.

–          Krav på påfyllningsskylt återinförs.

–          En precisering av krav på invallning, avledning eller liknande införs i föreskrifter istället för som tidigare i allmänt råd. Preciseringen innebär en lättnad då vissa brandfarliga vätskor inte längre behöver invallas, avledas eller ha annan anordning för att omhänderta spill och läckage. En skärpning görs av kraven för vätskor med flampunkt upp till 30 grader förvarade inomhus.

–          Ett förtydligande införs om hur man får invalla flera cisterner i en invallning.

–          Ett krav preciseras gällande brandteknisk avskiljning för att förhindra spridning av brand till och från de brandfarliga vätskorna.

–          Bestämmelser införs för att motverka överfyllning av cisterner.

–          Bestämmelser införs för att slang- och rörledningar som inte är anslutna till en cistern ska omfattas av bestämmelser i MSBFS 2018:3.

–          Bestämmelser införs för att varje ledning ska kunna stängas så snabbt som säker-heten medger vid en händelse som innebär läckage från ledningen.

–          Ett krav återinförs om ventilering och materialkrav i kulvertar, skyddsrör eller mot-svarande.

–          Krav införs för rörledningar i väggar, tak eller golv så att läckande vätska inte kan spridas okontrollerat. Ett krav återinförs om att rörgenomföringar ska vara täta. Krav införs om förbud mot inbyggda slangledningar. Krav införs om att rör-ände aldrig ska lämnas öppen eller enbart skyddas av en automatstyrd ventil. Krav införs om att rör-ledningar i mark ska vara spårbara. Krav införs om skydd mot pågrävning av mark-ledningar. Krav införs om att rör i mark inte ska skadas av omgivningen. Slang-ledningar ska endast få användas då de behövs i syfte att minimera onödig längd på slang som används då sådan endast utsätter slangen för utökad skaderisk. Krav på inspektion av slangledningar ovan mark. En bestämmelse införs om rörledningar som tas ur bruk.

–          Slutligen införs en möjlighet till undantag i enskilda fall från tillämpningen i författningen.

[1] ADR-S/RID-S; EU-regler om transport av farligt gods på väg respektive järnväg.