Yttrande över God och nära vård – En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem (SOU 2020:19)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är ej godtagbar

Innehåll förslaget

I remissen föreslås en ny lag om främjande av hälso- och sjukvård i hela landet. Vidare föreslås ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och ändring i tandvårdslagen (1985:125). Det föreslås också ändring i socialtjänstlagen (2001:453), patientlagen (2014:821), lagen (2016:1145) om offentlig upphandling samt i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Det föreslås också att lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi ska upphävas. Därutöver föreslås en ny förordning om främjande av hälso- och sjukvård i hela landet. Dessutom föreslås ändring i hälso- och sjukvårdsförordningen (2017:80) och i förordning (2007:1117) med instruktion för Konkurrensverket. Slutligen föreslås att förordningen (1994:1121) om läkarvårdsersättning och förordningen (1994:1120) om ersättning för fysioterapi ska upphävas.

I sak anges förslaget bland annat innebära följande. Utredningen föreslår att begreppet hemsjukvård ska ersätts med begreppet hälso- och sjukvård i hemmet för att tydliggöra att den hälso- och sjukvård som utförs i hemmet är likställd övrig vård och att det enda som särskiljer den är platsen vården utförs på. Utredningen föreslår vidare att regioners och kommuners särskilda samverkansansvar med varandra vid planering och utveckling av hälso- och sjukvården förtydligas i lagstiftningen. Därutöver föreslås att regioner och kommuner genom en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen ska åläggas att upprätta en gemensam plan för hälso- och sjukvård på den gemensamma vårdnivån primärvård i länet. Utredningen föreslår också att det regleras i lag att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas de förutsättningar för samverkan som behövs för att en god vård ska kunna ges. Det anges innebära att det i hälso- och sjukvårdslagen förtydligas att god vård kräver förutsättningar för samverkan, på samma sätt som att den kräver den personal, de lokaler och den utrustning som behövs. Utredningen föreslår att regleringen av individuell plan i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen ska harmoniera med regleringen i lagen om samverkan vid sluten hälso- och sjukvård så att den kommunala hälso- och sjukvården genomgående omfattas, inte bara när den individuella planen initieras vid utskrivning från sluten vård. Dessutom ska även patienter som inte får socialtjänst men har behov av stöd i samordningen i vårdprocesser som inbegriper flera olika vårdgivare omfattas av möjligheten att få en individuell plan. Det ingår också andra ändringar avseende individuell plan. Utredningen föreslår också att det ska regleras i patientlagen (PL) att varje patient ska ha möjlighet till ett patientkontrakt som på ett sammanhållet sätt, utifrån den enskildas behov och preferenser, presenterar patientens individuella plan med de aktiviteter och insatser som är planerade. Det ska också framgå vem/vilka som utgör patientens fasta vårdkontakt(er). Utredningen lämnar två alternativa förslag till hur det befintliga systemet för legitimerade fysioterapeuters och vissa specialistläkares anslutning till den offentligt finansierade vården skulle kunna utvecklas. Det ena förslaget anges innebära att det ska vara obligatoriskt för regionen att inrätta valfrihetssystem även inom fysioterapi och psykiatri. Det andra förslaget anges bestå i att vidareutveckla befintligt system till ett omarbetat kompletterande nationellt utformat system som syftar till att skapa långsiktighet och förutsättningar för mindre vårdetableringar i geografiska områden där tillgången till vård är mindre. Båda förslagen anges inkludera att lagen om läkarvårdsersättning och lagen om ersättning för fysioterapi samt dito förordningar upphävs. Utredningen lämnar förslag på övergångsbestämmelser som anges göra det möjligt för berörda läkare och fysioterapeuter att ställa om eller avsluta sin verksamhet utifrån de nya förutsättningarna. Det föreslås att det uppdrag som i dag genom överenskommelser och andra avtal åligger regioner och kommuner att medverka i utbildning och tillse att behovet av platser för verksamhetsförlagd utbildning tillgodoses, ska tydliggöras genom ett i lag reglerat ansvar. I den nya bestämmelsen ska anges att regioner och kommuner ska säkerställa att utbildning sker i den hälso- och sjukvård de ansvarar för. Vidare föreslår utredningen att det ska ingå i primärvårdens grunduppdrag att medverka till utbildning av de professioner som förekommer i primärvården.

Regelrådets granskning fokuserar på de delar av författningsförslaget som bedöms medföra effekter av betydelse för företag.

Det bakomliggande förslaget

Förslag ()