Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens förslag till ändrade föreskrifter om klassificering om miljökvalitetsnormer avseende ytvatten m.m.

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven

Remissen innehåller förslag till ändring av Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2013:19) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten och Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2017:20) om kartläggning och analys av ytvatten enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.

I huvudsak anges förslaget innebära följande. Havs- och vattenmyndigheten föreslår att bestämmelser som rör förklarande av så kallat kraftigt modifierade vatten (KMV) utvecklas i betydande grad. Således anges att vattenmyndigheten ska förklara vatten såsom KMV om villkoren för detta är uppfyllda[1]. Villkor för sättande av undantag förändras så att det anges att vattenmyndigheten ska besluta om undantag om villkoren för sådant undantag är uppfyllda. Det ställs också tydligare dokumentationskrav för delmomenten i vattenförvaltningen. Delar av bedömningsgrunder som idag finns i föreskrifterna flyttas till vägledning. Förändringen anges avse praktiska beskrivningar, formler för beräkningar, artlistor m.m. Metodhänvisning, gränsvärden, avsnitt som berör särskilda förorenande ämnen samt hur parametrar sammanvägs till kvalitetsfaktorer behålls i föreskriftsform. Vidare tillkommer bestämmelser om hur miljökvalitetsnormer ska fastställas i skyddade områden och nya upplysningsparagrafer som förklarar relationen mellan moment om kartläggning, klassificering respektive normsättning och bestämmelser om den nationella planen för moderna miljövillkor[2]. Därutöver innebär förslaget att det föreslås förtydliganden avseende begreppen expert-, rimlighets-, osäkerhets- och tillförlitlighetsbedömning och vissa ytterligare förtydliganden.

[1] Enligt de idag gällande föreskrifterna är formuleringen att vattenmyndigheten får förklara vatten som KMV.
[2] En sådan plan ska finnas för att säkerställa en helhetssyn med avvägning mellan miljöförbättrande åtgärder och effektiv tillgång till vattenkraftsel (11 kap. 28§ miljöbalken).