Remissen innehåller förslag till ändring i föreskrifter om förebyggande och bekämpning av vissa djursjukdomar.
I den del som avser landlevande djur föreslår Jordbruksverket följande ändringar:
- Det förtydligas i föreskrifterna vilka bestämmelser som gäller för landlevande djur respektive vattenlevande djur. När det gäller de landlevande djuren görs också skillnad mellan hållna och vilda landlevande djur. När begreppet djur av berörda djurarter används bedöms det inte vara nödvändigt att förtydliga att det är landlevande djur som avses eftersom det handlar om specificerade arter enligt definitionen i 1 kap 4 § i föreskrifterna.
- Enligt 7 kap 2 § i nu gällande föreskrifter ska en aktör som ansvarar för en anläggning som håller fjäderfä och som ligger i en skyddszon som har upprättats med anledning av ett utbrott av Newcastlesjuka rapportera in produktionsdata i enlighet med Jordbruksverkets instruktioner. Enligt det nu remitterade förslaget ska aktörerna rapportera in produktionsdata även vid utbrott av högpatogen aviär influensa.[1] Bakgrunden till ändringen är utbrotten av nämnda influensa under säsongen 2021/2022.
- Två paragrafer, 7 kap 1 § och 3 §, i nu gällande föreskrifter har slagits ihop till en paragraf. Det medför att de säkerhetsåtgärder som ska vidtas gäller både för utbrott till följd av högpatogen aviär influensa och även Newcastlesjuka.
- Vid ett utbrott av en A-sjukdom[2] på en anläggning, ett livsmedels- eller foderföretag, anläggning för animaliska biprodukter eller andra platser, inklusive transportmedel, ska Jordbruksverket omedelbart upprätta en restriktionszon runt den drabbade anläggningen eller platsen. Det framgår av artikel 21.1 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687.[3] Genom Jordbruksverkets beslut om upprättande av restriktionszoner aktiveras bestämmelserna i 8 kap om villkor för bland annat förflyttningar inom, till, från eller genom zonen. Bestämmelserna anger bland annat att det krävs Jordbruksverkets tillstånd för förflyttning av hållna djur av berörda djurarter och produkter av sådana djur inom, till och från en restriktionszon.
- Bestämmelser i 8 kap 9 och 10 §§ har justerats så att kravet på ett utfärdat dokument som ska följa med transporter av djur och produkter och som ska kontrasigneras av mottagaren nu bara gäller transporter från anläggningar i en skyddszon. I nu gällande föreskrifter gäller kravet på ett sådant dokument alla transporter av djur och produkter som utförs med tillstånd från Jordbruksverket, oavsett om transporten sker från anläggningar i skyddszon eller övervakningszon. Bestämmelsen i 9 § har också ändrats för att tillåta att utfärdandet av följedokumentet utförs antingen av den ansvariga veterinären eller av en annan person som Jordbruksverket har utsett för detta. Ett skäl till ändringen är att Jordbruksverket har sett praktiska svårigheter med att ha veterinärer på plats vid alla transporter som genomfrös från anläggningar i den upprättade restriktionszonen.
- Bestämmelser om åtgärder vid bekräftat utbrott av högpatogen aviär influensa hos vilda fåglar i nuvarande 9 kap 6 och 7 §§ flyttas till ett eget kapitel för att förtydliga att ett utbrott av sjukdomen hos vilda djur inte nödvändigtvis måste ha inträffat inom Sveriges gränser för att ett högriskområde ska kunna upprättas. Bestämmelserna om upprättande av högriskområde för högpatogen aviär influensa är ett sätt för Jordbruksverket att vid bekräftade utbrott av sjukdomen även utanför Sveriges gränser minska risken för överföring av viruset från vilda fåglar till fjäderfä eller
andra fåglar i fångenskap i landet, genom skärpta åtgärder för biosäkerhet. Bestämmelserna har EU-rättslig bakgrund. Det bakomliggande genomförandebeslutet med uttryckliga bestämmelser om upprättande av högriskområde för högpatogen aviär influensa föreligger inte längre, men Jordbruksverket anser att det fortfarande finns skäl att ha kvar nationella bestämmelser om högriskområden för högpatogen aviär influensa samt ange vilka riskreducerande åtgärder och åtgärder för biosäkerhet som ska gälla inom ett sådant område. Syftet med åtgärderna anges vara att förhindra direkt eller indirekt kontakt mellan vilda fåglar, särskilt flyttande vattenfåglar, och fjäderfä, särskilt ankor och gäss. - Möjligheterna att medge undantag (dispens) från bestämmelserna i föreskrifterna har ändrats.
Föreskriftsförslaget kommer att träda i kraft under 2023.
[1] Båda de nämnda sjukdomarna är så kallade åtgärdssjukdomar, se definition nedan.
[2] A-sjukdomar är så kallade åtgärdssjukdomar, såsom klassisk svinpest, mul- och klövsjuka, Newcastlesjuka, med flera.
[3] Kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/687 av den 17 december 2019 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 vad gäller bestämmelser om förebyggande och bekämpning av förtecknade sjukdomar.
