Remissen innehåller förslag till ändrade föreskrifter om seminverksamhet med hästdjur.
Förslaget innebär i sak bl.a. följande. Inledningsvis föreslås en ändrad definition av begreppet samlingsperiod. Jordbruksverket anger att den tidigare lydelsen av samlingsperiod gav utrymme för att hingsten skulle kunna få en ändrad smittstatus mellan provtagning och start för samling för säsongen, vilket i sin tur leder till att provtagningen blir irrelevant. Den föreslagna skrivningen anges göra provtagningen mer tillförlitlig. Den som vill bli anordnare för seminverksamhet ska ansöka om tillstånd för detta hos Jordbruksverket. Förslaget innebär att en tidigare formulering i den paragraf som reglerar tillstånd om att verket kunde ställa krav på rapportering tas bort. Det klargörs också att det är fullt möjligt att ha flera ansvariga veterinärer på en station. Vidare föreslås att det ska finnas en möjlighet för Jordbruksverket att kunna neka anordnare ett nytt tillstånd om de upprepade gånger underlåtit att följa bestämmelserna i föreskrifterna.
Innebörden i begreppet ansvarig veterinär har förtydligats och där anges bl.a. att ansvarig veterinär är den veterinär som är utsedd av en anordnare och godkänd av Jordbruksverket och som skriftligen har förbundit sig att fortlöpande utföra de veterinära uppgifter som följer av denna författning. Vidare anges att den ansvariga veterinären fortlöpande ska kontrollera den seminverksamhet som bedrivs av anordnaren och omedelbart påpeka brister i seminverksamheten för anordnaren. Det föreslås även klargöras att den som har inhämtat relevant kompetens på annat sätt än genom en av Jordbruksverkets godkänd utbildning kan efter godkännande av Jordbruksverket få behörighet som ansvarig veterinär. Vidare föreslås bestämmelser om att läkemedel ska användas med återhållsamhet och bara när det finns behov av det. Vid val och dosering av antibiotika ska den ansvariga veterinären beakta risken för uppkomst av resistens.
Det föreslås också att en hingst som ska användas i seminverksamhet i ett inledande skede av sam-lingsperioden ska provtas för Contagious Equine Metritis (CEM), Ekvin Virusarterit (EVA) och Ekvin infektiös anemi (EIA). Krav på provtagning för EIA är en nyhet. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) anser att det är rimligt att det tas prov på de svenska semin- och avelshingstarna årligen inför varje avelssäsong. I brittisk branschpolicy rekommenderas att ston och hingstar som används i aveln ska provtas årligen. Ett s.k. Coggins-test kostar 435 kr exkl. moms enligt SVA:s prislista 2014. Ett s.k. ELISA-test för EIA kan erbjudas om det godkänns som test och skulle troligen bli billigare än vad ett Coggins-test är idag. Skrivningen i paragrafen föreslås också ändras så att provtagningarna ska utföras i inledningen av samlingsperioden. Resultatet från provtagningarna ska dock vara klart innan samling för seminering får ske. Tidsintervallet mellan provtagningarna som ska göras om sperman fryses har ändrats för att likrikta de svenska bestämmelserna med EU:s regler. Ändringen innebär ingen skillnad annat än att det ökar flexibiliteten för hingsthållaren. Ett krav på att sperman ska provtas har också tagits bort för att likrikta med EU:s krav i den senaste förordningsändringen ((EU) nr 846/2014).
När det gäller EVA ska det utföras en serologisk undersökning på hingsten. Om undersökningen ger positivt utslag ska hingsten provtas för förekomst av EVA-virus i sperman. Färsk eller kyld sperma med förekomst av EVA-virus får användas i seminverksamhet under förutsättning att anordnaren senast i samband med beställning upplyser mottagaren och stoägaren om att EVA-virus förekommer i sperman. EVA-positiv sperma får inte frysas för användning i seminverksamhet. Skrivningarna om detta anges syfta till att förtydliga vem användaren är samt att det är viktigt att informationen om att sperma med förekomst av EVA-virus görs tillgänglig för mottagande station och stoägare i god tid.
Vidare anges att all personal som är verksam inom seminverksamhet ska följa de grundläggande kraven på journalföring och bevarande av journaler som finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård. Anordnaren ansvarar för att journaler förs om inget annat anges. Denna paragraf har lagts till för att förtydliga att det redan finns bestämmelser om journalföring och bevarande av journaler i annan lagstiftning och för att minska risken för att olika regelverk blir motsägelsefulla. Jordbruksverket föreslår att tillämpningsområdet utformas så att bestämmelserna avseende journalföring och bevarande av journaler även gäller all personal som arbetar inom seminverksamheten, och inte bara djurhälsopersonal. Anordnaren är ansvarig för sin verksamhet och att bestämmelserna följs, därför förtydligas att det är anordnarens ansvar att se till att journaler förs i de fall det inte är specificerat vem som ska föra dem. Krav på uppgifter vid journalföring som inte ska anges enligt EU:s bestämmelser om handel med sperma mellan EU-länder föreslås tas bort.
Det föreslås att inför seminering ska den ansvariga veterinären bedöma stoets gynekologiska hälsotillstånd. Enligt nu gällande föreskrifter är det obligatoriskt att en gynekologisk undersökning ska göras inför varje seminering. Med de ändrade föreskrifterna kommer i stället bedömningen i det enskilda fallet vara veterinärens ansvar. Vidare föreslås att den ansvariga veterinären ska föra en undersökningsjournal för varje sto och en semineringsjournal för varje hingst. När det gäller stoets och hingstens journaler innebär Jordbruksverkets förslag att de delar som redan finns reglerade i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:41) om operativa ingrepp samt skyldigheter för djurhållare och för personal inom djurens hälso- och sjukvård tas bort från den här aktuella föreskriften.
