Yttrande över Justitiedepartementets remiss av betänkandet Genomförande av EU:s nya redovisningsdirektiv (SOU 2014:22)

De svenska reglerna om årsredovisning hittas främst i årsredovisningslagen (1995:1554) (ÅRL), lagen (1995:1560) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) och i lagen (1995:1559) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL). Dessa tre lagar bygger på två redovisningsdirektiv från EU. I juni 2013 antogs ett nytt direktiv som ersätter de två tidigare och med anledning av det tillsattes en utredning med uppdrag att lämna lagförslag för att genomföra det nya direktivet i svensk rätt. Enligt utredningen innebär det nya direktivet i många avseenden inte några ändringar i sak jämfört med tidigare. Däremot har reglerna som styr små företags årsredovisning ändrats desto mer.

Ett uttalat syfte med det nya direktivet var att förenkla regelverket för berörda företag. Direktivet ingick också i kommissionens förenklingsprogram och initiativ för att minska företagens administrativa bördor. Främst är det små företag som ska omfattas av enklare regler. Utredningen har i sitt arbete tagit hänsyn till detta och har enligt vad som går att utläsa av konsekvensutredningen strävat efter att välja alternativ till genomförande som innebär den största lättnaden för det enskilda företaget.

Utredningen föreslår att företag som omfattas av reglerna om årsredovisning ska delas in i fyra kategorier; små, medelstora och stora företag samt företag av allmänt intresse. Gränserna mellan de tre första kategorierna bygger på företagens balansomslutning, nettoomsättning och antal anställda. För att exempelvis klassificeras som ett småföretag är gränskriterierna en balansomslutning på 40 mkr, en nettoomsättning på 80 mkr och ett medelantal anställda på 50. Om två av dessa tre kriterier överskrids är företaget inte att betrakta som ett småföretag. Bland företag av allmänt intresse återfinns enligt förslaget noterade företag, företag som omfattas av ÅRKL, företag som omfattas av ÅRFL och företag som enligt aktiebolagslagen är publika aktiebolag. Poängen med att dela upp företagen i dessa kategorier är enligt både direktivet och utredningen att olika krav bör ställas på företag av olika storlekar och typer. Kraven på redovisning är generellt sett högre på större företag än på små och genom storleksuppdelningen kan små företag slippa många av de krav som ställs på större företag.

Utredningen föreslår ändringar i ett stort antal författningar. De största förändringarna föreslås i ÅRL, ÅRKL och i ÅRFL men även ändringar i följande författningar föreslås:

  • Ny lag om rapportering av vissa betalningar till myndigheter
  • Bokföringslagen (1999:1078)
  • Lagen (1995:1570) om medlemsbanker
  • Lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat
  • Försäkringsrörelselagen (2010:2043)
  • Förordning (1995:1633) om vissa årsredovisningsfrågor
  • Lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet
  • Lag (1987:667) om ekonomiska föreningar
  • Revisionslagen (1999:1079)
  • Sparbankslagen (1987:619)
  • Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar
  • Förordning (1995:1600) om årsredovisning i kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag
  • Aktiebolagslagen (2005:551)

Regelverket för att genomföra direktivet ska ha trätt i kraft senast den 20 juli 2015. Det ges dock en möjlighet att tillämpa bestämmelserna först på finansiella rapporter för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2016 eller senare under år 2016, en möjlighet som utredningen föreslår ska utnyttjas.

 

 

 

 

     

     

    Det bakomliggande förslaget

    Remiss ()