Yttrande över Klimatdeklaration för byggnader (Ds 2020:4)

Regelrådets ställningstagande:

Konsekvensutredning är godtagbar

Innehåll förslaget

Den remitterade promemorian innehåller ett förslag till lag om klimatdeklaration för byggnader, samt förslag till förordning om klimatdeklaration för byggnader. Det föreslås även ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), i det följande PBL.

I lagen om klimatdeklaration för byggnader föreslås att byggherren ska ansvara för att en klimatdeklaration upprättas vid uppförande av ny byggnad. Vissa byggnader är undantagna från skyldigheten, det avser då tillfälliga byggnader som är avsedda att användas i högst två år, byggnader som inte kräver bygglov enligt 9 kap. 6, 7 och 15 §§ PBL, industrianläggningar och verkstäder, ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller annan liknande näring och byggnader som inte har större bruttoarea än 50,0 kvadratmeter. En byggherre som är en fysisk person och som på annat sätt än i näringsverksamhet uppför en byggnad undantas likaså från skyldigheten att upprätta och lämna in en klimatdeklaration.

I klimatdeklarationen ska det redovisas uppgifter om:

·       byggnaden som klimatdeklarationen gäller,

·       vilken fastighet som byggnaden tillhör,

·       byggherrens person- eller organisationsnummer, namn och adress och

·       uppgifter om klimatpåverkan[1] från byggnaden.

Klimatdeklarationen ska vidare omfatta klimatpåverkan av:

·       råvaruförsörjning, transport och tillverkning i produktskedet,

·       transport i byggproduktionsskedet och

·       bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.

Den föreslagna lagen innehåller även bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att få meddela föreskrifter om exempelvis vilka ytterligare uppgifter som ska ingå i en klimatdeklaration, vilka data som ska användas vid beräkning av klimatpåverkan, vilka delar av byggnaden och byggskedet som klimatdeklarationen ska omfatta och undantag från delar av de krav som ställs på klimatdeklarationens innehåll och omfattning. Den myndigheten ska också föra ett register över klimatdeklarationer som har lämnats in till myndigheten. Det kommer även utses en tillsynsmyndighet som ska se till att de skyldigheter som följer av den föreslagna lagen eller av föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen fullgörs. För att fullgöra sina uppgifter enligt lagen har tillsynsmyndigheten rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar från byggherren som behövs för tillsynen. Om tillsynsmyndigheten beräknar ett värde av klimatpåverkan som väsentligt avviker från det deklarerade värdet ska myndigheten ge byggherren tillfälle att inom viss tid lämna en förklaring till avvikelsen. Tillsynsmyndigheten får ompröva klimatdeklarationen och registrera det värde som myndigheten har beräknat om byggherren inte har lämnat en skälig förklaring till avvikelsen. Tillsynsmyndigheten får också ta ut en sanktionsavgift om en klimatdeklaration har omprövats och det finns skäl för att ta ut en sådan avgift.

I den föreslagna förordningen framgår att Boverket är ansvarig myndighet. Klimatdeklarationen ska lämnas in till Boverket och Boverket får meddela närmare föreskrifter om hur deklarationen ska lämnas in. Det föreslås även att klimatdeklarationen ska omfatta hela byggnadens klimatskärm[2] och byggnadens samtliga bärande konstruktionsdelar[3] och innerväggar[4]. I klimatdeklarationen ska beräknad klimatpåverkan anges i kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Boverket får även bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter samt utses till tillsynsmyndighet enligt ovan nämnda lag.

Den föreslagna ändringen i PBL avser 10 kap. 34 § där det anges att byggnadsnämnden godkänner med ett slutbesked att en eller flera åtgärder som avses i 3 § ska anses slutförda och, i fråga om byggåtgärder, att byggnadsverket får tas i bruk om byggherren, som ett tillägg till befintliga krav, även har visat att denne har lämnat in en klimatdeklaration enligt den föreslagna lagen, eller visat att en sådan skyldighet inte finns.

De föreslagna nya författningarna, liksom ändringen i befintlig författning, träder i kraft den 1 januari 2022.

[1] Klimatpåverkan definieras enligt den föreslagna lagens 3 § som utsläpp av växthusgaser. Växthusgaser definieras enligt samma lagrum som gaser som släpper igenom solens kortvågiga strålning och absorberar delar av jordens värmestrålning,
[2] Med klimatskärm avses enligt 3 § i den föreslagna förordningen en byggdel bestående av ett eller flera skikt som isolerar det inre av en byggnad från omvärlden avseende sådant som temperatur, ljud och fuktighet.
[3] Med bärande konstruktionsdelar avses enligt 3 § i den föreslagna förordningen delar av byggnadens konstruktion som förutom sin egen tyngd också bär laster av olika slag.
[4] Med innerväggar avses enligt 3 § i den föreslagna förordningen väggar innanför klimatskärm som inte är bärande.

Det bakomliggande förslaget

Förslag ()