Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Miljödepartementet anger i remissen att regeringen vill ha synpunkter på förslagen i förordningsförslaget[1]. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD (2022) 96 final.
Regelrådet konstaterar att det är många olika typer av företag som berörs och att de olika förslagens påverkan skiljer sig åt beroende på typ av företag (tillverkare, importör, exportör, distributör, användare, certifieringsföretag, serviceföretag m. fl.) och sektor. Förslagen anges vidare få olika konsekvenser för företag i norra respektive södra EU beroende på strukturella skillnader på den aktuella marknaden. Kommissionens konsekvensutredning innehåller beräkningar av olika typer av kostnader (tekniska, administrativa, engångs- och återkommande m.m.) för olika företag på kort och lång sikt, samt redovisning av effekter på konkurrens, innovation, handelsflöden m.m. Regelrådet konstaterar emellertid att kommissionens analys, även om i flera delar mycket utförlig, inte ger några detaljer avseende de enskilda medlemsstaterna.
Regeringen anger i sin faktapromemoria (2021/22:FPM87) att förslaget till reviderad förordning som innehåller skärpta krav kommer att medföra ökade kostnader för företag. Det anges samtidigt att den svenska genomförandelagstiftningen idag ställer högre krav än nuvarande EU-förordning om f-gaser. Det anges vidare att det i Sverige inte sker någon tillverkning av f-gaser och att endast ca 20 svenska företag importerar f-gaser, men inte hur många andra typer av svenska företag som kommer att beröras och i vilken utsträckning.
Regelrådet rekommenderar därför att en kompletterande nationell konsekvensutredning snarast upprättas snarast för att kunna användas och revideras under förhandlingarna, som i enlighet med vad som framgår av faktapromemorian förmodas redan påbörjats. Den kompletterande konsekvensutredningen bör innehålla en redovisning av de aspekter som återfinns i 7 § i förordning (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Stöd till regelgivare i konsekvensutredningsarbetet finns i Tillväxtverkets handledning för konsekvensutredning.
[1] COM (2022) 150 final, Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fluorerade växthusgaser, om ändring av direktiv (EU) 2019/1937 och om upphävande av förordning (EU) nr 517/2014
