Remissen innehåller förslag till ändringar i 7 kap. miljöbalken (1998:808) om vattenskyddsområden och förslag till en ny bekämpningsmedelsförordning. Förslaget föranleder även följdändringar i förordningen (2012:259) om miljösanktionsavgifter, i miljötillsynsförordningen (2011:13), i förordningen (2007:913) med instruktion för Arbetsmiljöverket samt i jaktförordningen (1987:905).
Förslaget föranleds dels av EU-direktivet 2009/128/EG om upprättande av en ram för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel och dels av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marken (växtskyddsmedelsförordningen) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 528/2012 om tillhandahållande på marknaden och användning av biocidprodukter (biocidförordningen). De förslag till ändringar som utgör en direkt följd av de nämnda EU-förordningarna bedöms inte av Regelrådet.
Direktivet innehåller bestämmelser om användning av bekämpningsmedel inom EU. Syftet med direktivet är att införa gemensamma minimikrav för användningen av bekämpningsmedel för att minska riskerna för människors hälsa och miljö. Svensk lagstiftning uppfyller de krav som direktivet ställer i dag, men för att Sverige ska kunna genomföra direktivets krav med senare genomförandedatum krävs ändringar på förordningsnivå. Den föreslagna förordningen om bekämpningsmedel avser ersätta gällande förordningar (2006:1010) om växtskyddsmedel och (2000:338) om biocidprodukter.
Den föreslagna bekämpningsmedelsförordningen innehåller regler om godkännande och användning av växtskyddsmedel, biocidprodukter och nematoder, insekter och spindeldjur som används i bekämpningssyfte. Det föreslås bl.a. att alla yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel ska genomgå utbildning. Gällande nationella regler ställer redan krav på utbildning för användare. Till skillnad från i dag innebär förslaget dock att tillstånd även kommer krävas för användning av medel som omfattas av klass 2.
I remissen föreslås också att växtskyddsmedel endast ska få säljas om det hos överlåtaren finns någon som har ett giltigt utbildningsbevis och den personen finns tillgänglig vid försäljning för att lämna information om användningen av och vilka risker som finns med växtskyddsmedlet. Överlåts växtskyddsmedlet till någon som inte yrkesmässigt använder medlet är överlåtaren skyldig att lämna information om växtskyddsmedlet enligt förslaget. Dessutom föreslås att växtskyddsmedel som har hänförts till klass 1 och 2 bara får överlåtas till någon som har användartillstånd eller till distributörer hos vilken det finns någon som har giltig överlåtarutbildning.
Vidare föreslås att den metod eller det medel som är minst skadligt för människors hälsa och miljö ska användas så långt det är möjligt. Därtill föreslås att tillstånd måste sökas för att för att sprida växtskyddsmedel på bl.a. lekplatser, i parker och i trädgårdar som allmänheten har tillträde till, inom idrotts- och fritidsanläggningar och i mycket genomsläppliga eller hårdgjorda ytor.
Ett annat förslag innebär att det blir obligatoriskt att kontrollera alla typer av spridningsutrustningar. I dag finns endast ett frivilligt system för sådan kontroll. Jordbruksverket bemyndigas att ta fram närmare föreskrifter om hur testerna ska genomföras. Dessa kontroller utförs av privata företag som måste anmäla sin verksamhet till Jordbruksverket. Efter varje genomfört test ska den som utfört kontrollen utfärda ett protokoll som ska lämnas till den som låter testa sin utrustning. Protokollet ska sedan skickas in till Jordbruksverket som beslutar om godkännande av utrustningen.
