Promemorian innehåller förslag till lag om tjänstepensionsföretag, förslag till ändring i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse med flera. Förslagen genomför andra tjänstepensionsdirektivet[1] i svensk rätt. Förslagen behandlar bland annat villkor för verksamhet som tjänstepensionsföretag, gränsöverskridande verksamhet, solvensregler, företagsstyrning, informationsregler, överlåtelse av tjänstepensionsförsäkringsbestånd, associationsrättsliga och avtalsrättsliga frågor, tillsyn och ingripanden, grupper och finansiella konglomerat. Förslaget innebär att försäkringsföretag och tjänstepensionskassar som uppfyller vissa krav ska kunna omvandlas till tjänstepensionsföretag under en obegränsad tid. Förutom allmänna krav för tillstånd krävs för omvandling att ansökan om tillstånd har godkänts genom ett stämmobeslut med viss kvalificerad majoritet och att den rätt som tillkommer försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar inte försämras. Det föreslås också ett förbud för tjänstepensionsföretagen att driva annan verksamhet än verksamhet avseende tjänstepensionsförsäkringar.
Vidare föreslås att ett tjänstepensionsföretag ska ha en kapitalbas som minst uppgår till det riskkänsliga kapitalkravet. Kapitalbasen får aldrig vara mindre än det högsta av minimikapitalkravet eller garantibeloppet. Det riskkänsliga kapitalkravet är ett nationellt tillägg som ska ses som en riskbuffert. I den nya lagen om tjänstepensionsföretag införs även en bestämmelse om avräkning från kapitalbasen enligt vilken immateriella tillgångar, utdelningar, förutbetalda anskaffningskostnader och bokförda värdet av aktier och tillskott i vissa företag ska räknas av från kapitalbasen.
Det föreslås att det riskkänsliga kapitalkravet ska utgöra den minsta storleken på kapitalbasen som krävs för att tjänstepensionsföretagen med 98 procent sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot de försäkrade och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. Det framgår att andra tjänstepensionsdirektivet inte innehåller några bestämmelser om riskkänsligt kapitalkrav men att det för försäkringsföretag som följer försäkringsrörelselagen finns sedan införandet av Solvens II-regelverket[2].
Ett garantibelopp innebär en lägsta nivå för kapitalbasen när försäkringsrörelse inleds och drivs. Det anges vara rimligt att tjänstepensionsföretag på samma sätt som för försäkringsföretagen finns ett krav på ett lägsta belopp för att starta och driva verksamhet. Det föreslås därmed att det införs en bestämmelse om att garantibeloppet i ett tjänstepensionsföretag ska uppgå till 790 prisbasbelopp enligt socialförsäkringsbalken.
Ett tjänstepensionsföretag ska regelbundet bedöma hur känsliga de försäkringstekniska avsättningarna och kapitalbasen är för de antaganden som ligger till grund för fastställande av den ränta som används vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna. Företaget ska bland annat också upprätta och följa styrdokument för riskhantering, internkontroll, internrevision, verksamhet som omfattas av uppdragsavtal och uppgiftslämnande till Finansinspektionen och kvalitetskontroll av uppgifterna.
Det föreslås att Finansinspektionen ska få besluta om ett tillägg till det riskkänsliga kapitalkravet (kapitaltillägg) för ett tjänstepensionsföretag om företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av det riskkänsliga kapitalkravet eller om företagets företagsstyrningssystem visar allvarliga brister.
[1] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (andra tjänstepensionsdirektivet).
[2] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (Solvens II-direktivet).
