I remissen ingår förslag till pliktmateriallag och förslag till ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Det föreslås också en pliktmaterialförordning och ändring i förordningen (1988:377) om statliga myndigheters skyldighet att leverera skrifter till Kungl. biblioteket och Riksdagsbiblioteket. Vidare ingår förslag till ändring i förordningen (1991:1736) om användning av papper i statligt tryck och förslag till förordning om upphävande av förordningen (2002:287) om behandling av personuppgifter i Kungl. bibliotekets digitala kulturarvsprojekt. Slutligen föreslås ändring i förordningen (2008:1421) med instruktion för Kungl. biblioteket.

I sak anges förslaget innebära att en ny pliktmateriallag, med tillhörande förordning, ska ersätta dagens regelverk. Den nya lagen görs så långt möjligt medie-, teknik- och formatoberoende och utformas så att den medger insamling av det som i dag samlas in med plikt, det som samlats in tidigare, men som på grund av teknikutvecklingen inte längre omfattas av regelverket, samt det som sprids och kommer att spridas i nya medier, med ny teknik och i nya format. Det anges att den nuvarande pliktinsamlingen sker enbart genom leveransplikt. Den nya lagen ska däremot medge och reglera insamling av tre slag:

·       Leveransplikt, dvs. skyldighet att på eget initiativ lämna pliktexemplar.

·       Rekvisition, dvs. skyldighet att lämna pliktexemplar eller uppgift

efter särskilt beslut.

·       Egeninsamling, dvs. insamling av pliktmaterial genom den pliktansvariga

myndighetens egen försorg.

Förslaget med fler insamlingsmetoder anges medföra att fler aktörer får skyldigheter enligt lagen, utan att för den skull tvingas leverera på eget initiativ. Pliktmaterial är material som omfattas av pliktlagstiftningen. Med material avses innehåll som lagrats som en avgränsad informationsmängd av text, bild, rörlig bild eller ljud för att läsas, avlyssnas eller tittas på. För att ett material ska vara pliktmaterial krävs att det är avsett för, riktar sig till och görs tillgängligt för allmänheten här i landet. Pliktmaterialet utgörs av materialet i den form det gjorts tillgängligt oavsett om det görs i ett tryckt, elektriskt eller digitalt medium. Skyldigheten att lämna pliktexemplar ska gälla för fysiska personer som fyllt 18 år och är folkbokförda i Sverige, liksom för juridiska person med säte i Sverige eller som på annat sätt är etablerade här. Pliktmaterialet ska lämnas i ett exemplar; två om det rör sig om en skrift som inte är ett omtryck. Exemplaret ska alltid lämnas till Kungliga biblioteket (KB). Det andra exemplaret av skrifter samt omtryck av skrifter ska lämnas till en annan myndighet som utses av regeringen (enligt utredningens förslag Lunds universitet). Vid sidan av leveransplikt föreslår utredningen som nämnts att KB ska få samla in pliktmaterial med rekvisition. Rekvisition ska få användas för att komplettera eller möjliggöra egeninsamling eller användas tillsammans med leveransplikt och egeninsamling få ett så fullständigt pliktmaterial som möjligt rörande en särskild händelse eller företeelse.  Det ska slutligen vara möjligt med rekvisition i andra fall för att komplettera leveranspliktigt material om det behövs för att syftet med pliktmaterial ska uppnås. Vid sidan av leveransplikt och rekvisition föreslår utredningen en tredje insamlingsmetod, egeninsamling. Metoden ska kunna användas av KB för att samla in pliktmaterial som inte kan samlas in med leveransplikt. Egeninsamling består i att KB får samla in pliktmaterial utan att den som gjort materialet tillgängligt för allmänheten här i landet medverkar vid insamlingen. Sådan insamling får ske med automatiserade tekniska metoder och automatiserade urval. Det föreslås också kompletterande bestämmelser om personuppgiftsbehandling, att KB ska bli den pliktansvariga myndigheten och att Lunds universitet får ansvar för reservexemplar av skrifter, bestämmelser om hur KB ska tillhandahålla materialet och vissa följdändringar i regelverket. Författningsförslagen föreslås genomföras stegvis.

Regelrådets granskning fokuseras på de delar av förslaget som bedöms kunna ge effekter av betydelse för företag.