Beslutsdatum 1 september 2021

Yttrande över betänkandet När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en jämlik tandhälsa, SOU 2021:8

Regelrådets ställningstagande:

Uppfyller kraven

Förslagen i betänkandet avser ändring i följande lagar och förordningar:

Tandvårdslagen (1985:125), Lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd, Patientsäkerhetslagen (2010:659), Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), Förordning (1984:908) om vissa statsbidrag för sjukvård m.m., Förordning (2003:766) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration, Förordning (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, Förordning (2008:194) om tandhälsoregister hos Socialstyrelsen.

Ett förslag lämnas också om ny förordning om regionalt tandvårdsstöd i samverkan med hälso- och sjukvården för vuxna med särskilda behov.

Principer som förs in i tandvårdslagen:
Behovs-solidaritetsprincipen om att den som har det största behovet av tandvård ska ges företräde till tandvården respektive principen om att tandvården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Helt eller delvis offentligt finansierad tandvårdsverksamhet ska vara organiserad så att den främjar kostnadseffektivitet samt organiseras så att den kan ges nära befolkningen. Om det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl får tandvården koncentreras geografiskt. Privata vårdgivare ska, vid anmodan, samverka med regionen i dess planering och utveckling av tandvården. Tandvårdslagen ska stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Förslaget avser vidare ett förtydligande av vårdgivarens informationsansvar till patienten. Information ska också i vissa fall kunna lämnas till närstående. Informationen ska anpassas till mottagarens individuella förutsättningar. Vårdnadshavarens rätt till information när patienten är ett barn utökas.

Det är regionen och inte folktandvården som ska svara för fullständig tandvård till barn och unga vuxna och specialisttandvård för vuxna.

Det är regionfullmäktige som ska besluta om grunder för avgifter om barn och unga uteblir från tandvårdsbesök, liksom om avgifter för icke nödvändig tandvård som efterfrågas av patientgruppen. Regionen ska ansvara för tandvård för personer till och med det år då de fyller 19 år.

En individuell tandhälsoplan ska utgöra en del av det statliga tandvårdsstödet och erbjudas till alla patienter som omfattas av stödet. Tandhälsoplanen ska utgå ifrån en individuell risk-bedömning som genom Försäkringskassans system genererar en risknivå. Riskbedömningen ska utgöra en grund för ersättning inom ramen för det statliga tandvårdsstödet för viss tandvård vid sidan av skyddet mot höga kostnader. Tandhälsoplanen ska vara löpande och omfatta tandvård i form av undersökning med riskbedömning samt viss förebyggande vård beroende på patientens behov. En fast åtgärdsbaserad ersättning ska lämnas till vårdgivare för undersökningar och förebyggande behandlingar som ingår i en tandhälsoplan. Patientavgiften för de åtgärder som ingår i tandhälsoplanen ska vara fast och uppgå till
200 kronor per besökstillfälle. Vid ikraftträdandet ska Allmänt tandvårdsbidrag (ATB) och Särskilt tandvårdsbidrag (STB) upphöra som ersättning i det statliga tandvårdsstödet. Nuvarande bestämmelser om undersökningsprotokoll tas bort och ersätts av bestämmelser om tandhälsoplan.

Vårdgivare ska lämna patientens tandhälsoplan och skriftlig behandlingsplan vid mer omfattande behandling till Försäkringskassan för publicering på e-tjänsten Mina Sidor tillsammans med övrig information från socialförsäkringsdatabasen om utförd tandvård, aktuell ersättningsnivå samt patientens ersättningsperiod. Kravet på när vårdgivare ska upprätta och lämna skriftlig behandlingsplan vid mer omfattande behandling tydliggörs. En skriftlig behandlingsplan ska lämnas när behandlingens kostnad, beräknad med utgångs-punkt i referenspriser, för att utföra en behandling uppgår till ett belopp som minst motsvarar den övre beloppsgränsen i skyddet mot höga kostnader, vilket idag är 15 000 kronor.

Försäkringskassan får i uppgift att kontrollera att patienten erbjudits tandhälsoplan samt skriftlig behandlingsplan vid mer omfattande behandling.

Ett statligt selektivt tandvårdsstöd för basal tandvård införs för personer med en långvarigt nedsatt fysisk, psykisk eller kognitiv funktion som ger väsentligt försämrade förutsättningar att påverka munhälsan eller att genomgå tandvårdsbehandling. Den nedsatta funktionen kan hänföras till en allmänsjukdom, alternativt ett medfött eller förvärvat tillstånd. Vid ikraftträdandet ska nödvändig tandvård och tandvård för personer med en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning i regional regi upphöra.

Den ersättning som vårdgivaren får för utförd tandvård inom selektivt stöd ska vara fast per åtgärd och fastställs av Nämnden för statligt tandvårdsstöd. Det ska inte vara möjligt att ta ut ytterligare ersättning från patienten utöver en patientavgift per besök för behandling som ingår i selektivt stöd. Detta är ingen förändring jämfört vad som gäller idag inom särskilt tandvårdsstöd i regionernas regi.

Personer som kan ha rätt till långvarigt stöd för basal tandvård ska kunna identifieras av såväl tandvården som hälso- och sjukvården eller kommunala verksamheter. Berörda verksamheter ska ges tydliga roller inom sitt kompetensområde i processen inför prövning av en persons tillhörighet till stödet. Intygen föreslås hanteras digitalt mot Försäkringskassan. Vårdgivaren inom tandvården ska, under vissa förutsättningar, erbjuda patienten att en prövning av selektivt stöd initieras. Försäkringskassan ges uppgiften att ta fram intygs-blanketter samt samordna processen som mottagare av intygen och att därefter fatta ett beslut om patientens tillhörighet med intygen som grund. Socialstyrelsen ges uppgiften att ta fram kunskapsunderlag avseende i stödet ingående diagnosgrupper och hur nedsatt funktion bedöms. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan därefter, med kunskaps-underlaget som grund, närmare föreskriva om de patienter som ska omfattas.

Regelverket ska närmare anvisa vårdgivaren vilken behandling som kan utföras efter bedömning av patientens tillstånd och behov. Undantagsvis kan förhandsprövning för viss behandling behövas. It-systemet förutsätts validera så att selektivt stöd tillämpas för patienter som fått tillhörighet till stödet. TLV ges i uppdrag att föreskriva om tillämpliga tillstånd, kriterier för stödets varaktighet, övriga villkor, åtgärder för behandling samt beräkna fast ersättning per åtgärd.

Uppsökande verksamhet som omfattar att munhälsobedömning utförs på patienter som har tillhörighet till nödvändig tandvård upphör. Inom det selektiva stödet för basal tandvård bör Försäkringskassan särskilt kommunicera med personer där hälso- och sjukvården identifierat behovet av särskilt stöd, men där den kompletterande odontologiska bedömningen inte utförts. Regionens ansvar för munvårdsutbildning till omsorgspersonal inom kommunal verksamhet upphör.

Ett selektivt stöd för viss behandling under viss tid införs för personer med specifika odontologiska tillstånd som är medfödda eller förvärvade. Vid ikraftträdandet ska regionalt särskilt tandvårdsstöd för oralkirurgiska åtgärder, tandvård som ett led sjukdomsbehandling och utbyte av tandfyllningar i regional regi upphöra efter en övergångsperiod.

Patienter som är 85 år och äldre ska omfattas av samma patientavgift som övriga patienter inom selektivt stöd.

Stödets målgrupp anges i författningen. Den närmare regleringen av vilka specifika tillstånd och behandlingar som ska omfattas ska utföras på föreskriftsnivå. Personer som kan omfattas av det selektiva tandvårdsstödet för viss behandling under viss tid ska kunna identifieras av såväl tandvård som hälso- och sjukvård. Vårdgivaren inom tandvården ska, under vissa förutsättningar, erbjuda patienten att en prövning till selektivt stöd initieras. Försäkringskassan ges uppgiften att besluta om patientens tillhörighet. Det ska vara möjligt att under vissa förutsättningar få en förnyad behandling vid nya behov inom samma tillstånd. För viss patientgrupp kan en undersökning hos specialist ingå i stödet innan Försäkrings-kassan utför en prövning om tillhörighet.

Regelverket ska närmare anvisa vilken behandling som kan utföras och vilka eventuella villkor som kan gälla för behandlingen. Detta i likhet med hur det generella statliga tandvårds-stödet är uppbyggt. För vissa behandlingar kan förhandsprövning krävas av detaljerat behandlingsförslag. TLV ges uppdraget att föreskriva om specifika tillstånd och behandlingar, när förhandsprövning ska utföras samt beräkna fast ersättning per åtgärd.

De behandlingar som kan ingå för att behandla ett visst tillstånd inom selektivt stöd för viss behandling under viss tid kommer att skilja sig åt beroende på vilket tillstånd som ska behandlas och dess svårighetsgrad. Vissa behandlingar kan vara så specifika att de inte i förväg kan beskrivas i föreskrifter utan får i stället ersättas genom en tidsersättning. För samtliga fem huvudgrupper gäller att såväl utredning som behandling av tillståndet ska omfattas. Det bör finnas omgörningsregler om en behandling behöver utföras på nytt inom en viss tid.

Ett nytt regionalt tandvårdsstöd i samverkan med hälso- och sjukvården införs. De patienter som behöver tandvård som en del av en sjukvårdsbehandling ska omfattas av ett tandvårds-stöd inom regionernas regi. Detta gäller även patienter i behov av käkkirurgisk behandling som av patientsäkerhetsskäl kräver ett sjukhus medicinska eller tekniska resurser. Även de patienter vars medicinska sjukdom eller funktionsnedsättning medför att en sjukvårdsinsats krävs för att tandvårdsbehandling ska kunna utföras, ska få sjukvårdsinsatsen inom regionens stöd. För dessa patienter ges stöd för själva tandvårdsbehandlingen vanligen inom statligt tandvårdsstöd, antingen selektivt eller generellt stöd, beroende på patientens tillhörighet. Den behandling som utförs inom regionalt tandvårdsstöd i samverkan med hälso- och sjukvården omfattas av bestämmelserna om avgifter som avser öppen hälso- och sjukvård. Vid ikraftträdandet ska regelverket i tandvårdsförordningen för oralkirurgiska åtgärder, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling, tandvård för extremt tandvårdsrädda personer och utbyte av tandfyllningar i regional regi upphöra. Regeringen föreslås föreskriva om de personer som omfattas av det regionala tandvårdsstödet.

Förslaget omfattar även regler om regionernas ansvar och beslutsbefogenheter. Regionfullmäktige ska besluta om grunder för den ersättning som ges för utförd tandvårds-behandling inom stödet om inte annat överenskommes med vårdgivaren. Behandlingen ska omfattas av bestämmelser om avgifter som avser hälso- och sjukvårdens öppenvård. Regionerna förutsätts konkurrensutsätta de delar av det regionala tandvårdsstödet som är möjliga att lämna till en annan aktör.