Beslutsdatum 6 april 2022

Yttrande över En ny rymdlag (SOU 2021:91)

Regelrådets ställningstagande:

Uppfyller inte kraven

I remissen ingår förslag till lag om rymdverksamhet. Vidare ingår förslag till ändring i brottsbalken och ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Slutligen ingår förslag till förordning om rymdverksamhet.

Förslagen anges i huvudsak innebära att det införs en ny rymdlag som omfattar statliga aktörer samt verksamhet med sondraketer, ett utvecklat tillstånds- och tillsynsförfarande samt bestämmelser om skadestånd, försäkring och skydd för rymdmiljön. Vidare innehåller lagen ett flertal regleringar som syftar till att säkerställa Sveriges säkerhet och andra utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen på rymdområdet. Det anges att verksamhet som utgör rymdverksamhet, såväl statlig som privat, ska vara tillståndspliktig. Vidare föreslås en reglering kring registrering av rymdföremål.

I förslaget ingår en reglering beträffande tillsynsmyndighetens uppdrag och befogenheter samt avseende ingripandeåtgärder och administrativa sanktioner. Förslaget innebär också att det införs en skadeståndsreglering i den nya rymdlagen som tydliggör att verksamhetsutövaren ska vara strikt ansvarig för skada som rymdföremålet orsakat personer eller egendom på jorden eller på luftfartyg under flygning. Bestämmelsen motsvarar det strikta ansvar som Sverige har enligt internationella överenskommelser, men föreskriver även ansvar för skada som rymdföremålet orsakat svenska medborgare, svenskt territorium eller svenska luftfartyg. Ansvaret ska inte gälla om den skadelidande uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan, eller deltagit i den verksamhet som orsakat skadan.

Förslaget innebär vidare att den regressrätt för staten som gäller enligt befintlig rymdlag även ska gälla framöver så att staten har möjlighet att kräva ersättning för skadestånd som staten betalt på grund av åtaganden enligt internationella överenskommelser. Den ersättning som ska utges på grund av strikt ansvar eller regressansvar ska emellertid uppgå till högst 600 miljoner kronor. Lagförslaget innehåller också ett krav att verksamhetsutövaren ska teckna ansvarsförsäkring eller annan ekonomisk säkerhet som ska täcka det strikta ansvaret eller regressansvaret upp till ett belopp om 600 miljoner kronor. Tillståndsmyndigheten ska kunna besluta om ett lägre belopp, om det är lämpligt med hänsyn till verksamheten. Försäkringsskyldigheten ska inte gälla för den som omfattas av det statliga försäkringssystemet. Det ska även finnas möjlighet till undantag från försäkringsskyldigheten om en annan aktör som deltar i rymdverksamheten har en ansvarsförsäkring eller har ställt en säkerhet som täcker det strikta ansvaret eller regressansvaret.

Det föreslås också att det införs en miljöbestämmelse i den nya lagen. Rymdverksamhet ska bedrivas på sätt som är långsiktigt hållbart för miljön och nyttjandet av rymden och verksamhetsutövaren ska sträva efter att verksamheten inte ger upphov till rymdskrot eller leder till skadlig miljöpåverkan. Vidare föreslås en bestämmelse i den nya rymdförordningen om att verksamhetsutövaren bör säkerställa att ett rymdföremål i rymden, senast 25 år efter att verksamheten avslutades, överförs till atmosfären eller en omloppsbana där det inte kan orsaka skada för annan verksamhet. Det föreslås att beslut i tillståndsärenden ska få överklagas av sökanden i ärendet och att beslut i tillsynsärenden ska få överklagas av tillståndshavaren. Beslut om tillfälligt förbud föreslås få överklagas särskilt. Vidare föreslås sekretessbrytande bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i vissa fall.

Regelrådets granskning fokuserar på de delar av förslaget som bedöms ge effekter för företag.

Det bakomliggande förslaget