Yttrande över Ett fritidskort för barn och unga – en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra (Ds 2024:16)

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Regelrådet gör följande bedömning. Det anges att det kommer finnas ett register över godkända utförare och att det medför vissa krav. Det är uppenbart att kommuner och föreningar berörs och ”ett 20 tal leverantörer av föreningssystem”. Kostnader för föreningssystemsleverantörer beskrivs men såvitt Regelrådet förstår torde förslaget snarare innebära ökade affärsmöjligheter. Däremot saknas en närmare beskrivning av vilka företag som eventuellt ingår i kretsen som utförare som får statligt lokalt aktivitetsstöd, ingår i en riksorganisation som får statsbidrag i form av organisationsbidrag enligt vissa förordningar eller är en kommunal kulturskoleverksamhet. Det vill säga företag som därmed omfattas av förslaget, respektive beskrivning av företag som utför kommersiella organiserade fritidsaktiviteter för barn som kan tänkas beröras av fritidskortet, som inte omfattas av förslaget.

Regelrådet erfar att många föreningar har avtal med företag, exempelvis genom att hyra in tränare, och att företag därför kan påverkas indirekt av förslaget. Enligt Regelrådet hade en tydligare redogörelse varit behövlig för att kunna få en tydligare bild av vilka konsekvenser som kan uppstå för samtliga berörda företag. Förslagsställaren redovisar tydligt för kostnader för de berörda myndigheterna. Det beskrivs även vissa administrativa kostnader. Regelrådet konstaterar att de uppskattade kostnaderna för förberedande åtgärder, införande och förvaltning av fritidskortet (635 miljoner kronor år 2024, 274 miljoner kronor år 2025, osv enligt tabell 7 sida 215) är betydande i förhållande till den uppskattade kostnaden för nyttjade fritidskort (521 miljoner vid 70% nyttjandegrad år 2025 enligt tabell 3 sida 208).

Konkurrenspåverkan är visserligen redovisad men det är fortfarande oklart om, och vilka, företag som kan komma att ingå i kretsen utförare som berörs av förslaget. Såvitt Regelrådet förstår förslaget blir den konkurrensaspekt som påverkar berörda företag främst om det ingår i utförarregistret och definitivt om de inte har möjlighet att ingå i registret. Vidare konstaterar Regelrådet att beskrivningen av alternativa lösningar för att uppnå syftet med förslaget är otillräckligt redovisad.

Regelrådet finner flera delaspekter i konsekvensutredningen tillräckligt redovisade. Konkurrensaspekten är tillräckligt. Däremot går det inte att förstå om och vilka företag som berörs och följande tre delaspekter anses bristfälliga: alternativa lösningar, berörda företag och särskild hänsyn till små företag.