Yttrande över förslag till ändrade föreskrifter om insättningsgaranti

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Förslagsställarens konsekvensutredning ger en tydlig bild av bakgrunden och syftet med den föreslagna ändringen i föreskrifterna. Det framgår förhållandevis tydligt att förslagsställaren har tagit hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser samt redogjort för hur och när konsekvenserna av förslaget kan utvärderas.

Regelrådet anser att det går att bilda sig en uppfattning om vilka konsekvenser som kan uppstå om ingen reglering införs, liksom om alternativa lösningar – särskilt med tanke på att förslaget avser justering av nationell reglering till följd av gällande EU-rätt (artikel 6.5 insättningsgarantidirektivet). Dock hade det varit önskvärt att förslagsställaren utvecklat skälen till den valda avrundningen, eftersom alternativa avrundningar hade varit möjliga och alternativen skulle kunna få en betydande påverkan på storleken på institutens avgifter till insättningsgarantin.

Regelrådet konstaterar att det finns en relativt tydlig beskrivning av vilka företag som berörs av ändringen. Det finns viss kvalitativ information om hur förslaget kan påverka företagens verksamhet och kostnader, men beskrivningen är otillräcklig. Exempelvis saknas kvantifiering av de administrativa kostnader som är kopplade till berörda instituts rapporteringsskyldighet – kostnader som direkt påverkas av föreskriftsändringen. Avsaknaden av sådan information gör det svårt att få en heltäckande bild av förslagets ekonomiska effekter för företagen. Vidare saknas en motivering till varför förslagsställaren bedömer att förslaget inte påverkar konkurrensförhållandena, vilket gör att konsekvensutredningen är ofullständig i denna del.

Regelrådet noterar också att det helt saknas en beskrivning av förslagets effekter på företagens intäkter samt av eventuella åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter. Om förslagsställaren bedömer att förslaget inte påverkar intäkterna bör detta anges och motiveras, liksom en redogörelse för varför inga kostnadsbegränsande åtgärder föreslås. Regelrådet anser därutöver att det saknas resonemang om möjliga sekundära effekter som kan uppstå till följd av att avgifterna till insättningsgarantin höjs för berörda aktörer. Exempelvis om kostnaderna för instituten förväntas övervältras på kundkollektivet och om spararnas beteende kan förväntas påverkas. Sammanfattningsvis bedömer Regelrådet att konsekvensutredningen saknar väsentlig information i flera företagsspecifika delar och därmed inte uppfyller kraven enligt förordningen om konsekvensutredningar.