Yttrande över betänkandet Stärkt insyn i politiska processer (SOU 2025:52)

Motivering till Regelrådets ställningstagande

Vad gäller förslagets påverkan på företagens kostnader konstaterar Regelrådet att förslaget i första hand kan påverka företagens administrativa kostnader mot bakgrund av de uppgifter som ska lämnas in till registermyndigheten. Regelrådet konstaterar att den kvalitativa beskrivning av vilka kostnader som kan uppstå är tydlig samtidigt som det saknas en kvantitativ uppskattning. Regelrådet finner att beskrivningen i denna del hade behövt kompletteras med en sådan uppskattning, till exempel i form av exempelberäkningar av vilka kostnader som uppstår för ett litet företag och ett stort företag, för att beskrivningen ska vara godtagbar. Regelrådet finner även att analysen behöver kompletteras med en bedömning om de sekundäreffekter som kan uppstå för företagen. Även om det, som Regelrådet uppfattar utifrån informationen i konsekvensutredningen, tycks handla om relativt begränsade uppgifter som ska rapporteras så kan företagen behöva införa nya rutiner för att ställa om till kraven. Regelrådet uppfattar vidare att förslagsställaren har goda möjligheter att göra en sådan uppskattning då det i betänkandet finns uppgifter om ungefär hur ofta påverkanskontakter tas samt vilka uppgifter som ska registreras och hur ofta.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen innehåller tydliga beskrivningar av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning, bland annat anges små företags förutsättningar vara en anledning till att rapporteringskravens föreslagna utformning. Regelrådet finner dock att det vore önskvärt om beskrivningen av särskilda hänsyn till små företag kompletterades med en beskrivning av hur dessa företag påverkas av förslaget. Regelrådet finner således beskrivningen av särskilda hänsyn till små företag godtagbar trots önskvärda förtydliganden.

Gällande påverkan på konkurrensen för berörda företag bedömer förslagsställaren att små företags konkurrensvillkor inte påverkas av förslaget. I betänkandet finns ytterligare resonemang kring konkurrenspåverkan. Bland annat anges att det är viktigt att systemet inte blir administrativt betungande för aktörer som är mindre resursstarka eftersom det kan påverka jämlikheten i möjligheterna att påverka. Vidare anges att ökad insyn också kan leda till fler och mer allsidiga kontakter. Regelrådet anser att det är positivt att förslagsställaren ger en nyanserad bild av den konkurrenspåverkan som kan uppstå, även om förslagsställaren bedömer att små företags konkurrensvillkor inte kommer att påverkas av förslaget. Regelrådet finner dock att det utifrån den information som finns är svårt att bedöma hur små företag påverkas jämfört med större företag som kan ha lättare att ställa om till nya och ändrade regler, samt hur en ökad insyn kan påverka företagens vilja att bedriva påverkanskommunikation, särskilt i en bransch med få aktörer, och vilka effekter detta får för konkurrenssituationen. Beskrivningen i denna del hade således behövt kompletteras. Av denna anledning bedömer Regelrådet beskrivningen av förslagets påverkan på konkurrenssituationen för berörda företag bristfällig.

Regelrådet finner övriga delaspekter, utöver ovan nämnda, tydligt redovisade och därmed godtagbara.

Regelrådet framhåller sammanfattningsvis att konsekvensutredningen överlag är mycket tydlig och att förslagsställaren på ett genomgående sätt resonerar kring förslagets effekter, direkta såväl som indirekta, för berörda företag. Ett sådant gott exempel gäller de beskrivningar som finns av åtgärder för att begränsa förslagets kostnader och andra effekter. Enligt förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning är det inte något krav att konsekvensutredningar ska innehålla en sådan redogörelse, varför Regelrådet vill lyfta att det är positivt att en sådan beskrivning finns med givet förslagets effekter för företag. Regelrådets bedömning att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning görs med anledning av avsaknaden av en kvantitativ uppskattning av förslagets påverkan på företagens administrativa kostnader. Regelrådet finner således att konsekvensutredningen hade behövt kompletteras med en sådan uppskattning för att kunna uppfylla kraven i förordningen.