Beslutsdatum 19 november 2025
Yttrande över En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Regelrådets ställningstagande:
Motivering till Regelrådets ställningstagande
Regelrådet konstaterar att flera delar av konsekvensutredningen är bristfälligt redovisade. Ingen information avseende hur och när förslaget kan utvärderas har hittats i remissen, vilket innebär att delaspekten bedöms bristfälligt redovisad. Såvitt Regelrådet kan utläsa innehåller konsekvensutredningen heller ingen redovisning avseende möjliga åtgärder för att begränsa kostnader och andra negativa effekter. Även om det går att argumentera för att förslaget i sig syftar till detta, att göra tillståndsprocessen enklare och mer effektiv, borde sådana resone-mang finnas med i konsekvensutredningen. Delaspekten bedöms bristfällig.
Avseende vilka som berörs av förslagen uppges de närmast berörda vara de myndigheter som får ändrade uppgifter och de aktörer som planerar att investera i och uppföra nya kärntekniska anläggningar och leverantörer av dessa. Även banker och finansiella institut bedöms påverkas. Regelrådet bedömer att det framgår tillräckligt tydligt vilka branscher som påverkas. Regelrådet kräver oftast en kvantifiering av antalet företag och en beskrivning av storleken på de berörda företagen. I det här ärendet hade det även kunnat vara relevant att ange vilka regioner som mest sannolikt kommer att påverkas. Även om Regelrådet har förståelse för att ärendets karaktär är sådan att det inte går att göra några precisa uppskattningar borde ändå förslags-ställaren gjort en ansats till kvantifiering och tydligare resonerat kring detta. Regelrådet har inte kunnat utläsa någon redovisning avseende särskilda hänsyn till små och medelstora företag. Delaspekterna bedöms bristfälligt redovisade.
Regelrådet har inte heller kunnat utläsa någon uppskattning av förslagets påverkan på de berörda företagens kostnader och intäkter. Detta är en brist.
Likt kritiken som framförts avseende redovisningen av berörda företag har Regelrådet förståelse för att det kan vara svårt att göra precisa uppskattningar i denna del. Delaspekten borde ändå ha behandlats i större utsträckning. Såvitt Regelrådet kan utläsa innehåller remissen nästan uteslutande resonemang gällande de berörda myndigheternas kostnader. Endast förbigående nämns att förslaget om ändamålsenlig prövning enligt kärntekniklagen, specifikt den stegvisa kontrollen, inte förväntas medföra några kostnader. På liknande sätt nämns att borttagandet av förbudet att återstarta kärnkraftsreaktorer medför att företag som kan återstarta en reaktor vid högre elpriserna åter kan få en lönsam produktion. Delaspekterna bedöms bristfälligt redovisade.
Avseende redovisningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten och om förslaget går utöver minimikraven anges att förslaget överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Här hade Regelrådet velat se ett utvidgat resonemang som bland annat borde innefatta vilken EU-rättslig regleringen som anknyter till förslagen, exempelvis MKB-direktivet . Delaspekten bedöms bristfällig.
Vad gäller påverkan på konkurrensförutsättningarna bedömer förslagsställaren att förslagen inte leder till några konsekvenser. Bedömningen görs svepande i en uppräkning av ”övriga konsekvenser” (s. 104). Regelrådet menar att analysen av förslagets konsekvenser för konkurrensförutsättningarna borde ha ägnats mer fokus. Det verkar troligt att förslaget medför att kärnkraftsproduktion gynnas relativt andra kraftslag. Delaspekten bedöms bristfälligt redovisad.
Konsekvensutredningen har även en del styrkor. Problembeskrivningen, förslagets syfte och nollalternativet framgår förhållandevis tydligt. Alternativa lösningar framgår också tydligt, särskilt genom den transparenta och strukturerade återgivningen av remissinstansernas återkoppling på tidigare ärenden (kap 4-7). Även redovisningen gällande särskild hänsyn till tidpunkten för förslagets ikraftträdande och behov av speciella informationsinsatser bedöms godtagbar.
Den som avser att uppföra en kärnteknisk anläggning ska kunna välja att i stället låta prövningen enligt miljöbalken ske på samma sätt som enligt nu gällande prövningsprocess, det vill säga inklusive regeringens tillåtlighetsprövning. Frivilligheten är delvis förmildrande men trots detta är Regelrådet sammantagna bedömning att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven.