Beslutsdatum 25 januari 2023
Yttrande över EU-kommissionens förslag om mervärdesskatt i den digitala tidsåldern (COM (2022) 701, 703, 704 final)
Regelrådets ställningstagande:
Regelrådet har fått möjlighet att yttra sig över rubricerade förslag. Regelrådet har i uppgift att bistå regelgivare, om dessa begär det, med att granska konsekvensutredningar till förslag från Europeiska unionen som bedöms få stor påverkan för företag i Sverige och lämna råd om vad en svensk konsekvensutredning bör innehålla. Regelrådet har därför översiktligt granskat EU-kommissionens konsekvensutredning, SWD (2022) 393 final.
I remissen anges att förslaget innebär ändringar i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG), förordning 904/2010 och genomförandeförordning 282/2011. I EU-kommissionens konsekvensanalys definieras två övergripande problem: en suboptimal uppbörd av mervärdesskatt och styrning av denna uppbörd samt oproportionerlig administrativ börda och kostnader för att följa regelverket. Mer specifikt anges avseende det förstnämnda problemet att det europeiska regelverket inte fullt ut är utformat på ett sätt som medger att nya digitala förutsättningar kan beaktas och att det finns betydande risker för fusk. Det senare problemet (avseende administrativ börda och kostnader för efterlevnad) anges på motsvarande sätt handla om att den digitala ekonomin och utvecklingen av nya affärsmodeller skapar nya utmaningar och kostnader både för skattemyndigheter och företag. Det anges finnas särskilda problem förknippade med tre områden: rapportering av mervärdesskatt, hur administrerandet av mervärdesskatt förhåller sig till plattformsekonomin och registrering av mervärdesskatt. I konsekvensanalysen jämförs fem huvudsakliga angreppssätt: ett nollalternativ som i princip innebär att man behåller 2021 års system för mervärdesskatt, ett ”minimalistiskt” alternativ, ett ”måttfullt” alternativ, ett alternativ med ”utökade åtgärder” och ett alternativ med maximal förändring. Dessa alternativ jämförs på ett sätt som inbegriper såväl kvalitativ information som i förekommande fall viss kvantifiering av ekonomiska effekter. Det anges att förslaget kan medföra förenklingar och minskade administrativa kostnader.
Såvitt Regelrådet kan se innehåller emellertid inte den konsekvensutredning som har gjorts analyser som tydliggör vad konsekvenserna skulle bli för svenska företag av förslaget. Det framgår av den redogörelse som finns i annex 2 till konsekvensutredningen att vissa svenska aktörer har ingått bland de som har tillfrågats i samband med de samråd som EU-kommissionen har haft om förslaget. Sammantaget finner Regelrådet att det mesta talar för att förslaget kommer att ha effekter av betydelse för svenska företag och att hittills gjorda analyser inte ger en tillräcklig bild av sådana effekter. Därför förordar Regelrådet att en kompletterande analys bör göras av konsekvenser för svenska aktörer, inklusive företag, av förslaget. För det fall att förslagets innehåll förändras i samband med förhandlingar i den fortsatta processen kommer det sannolikt finnas skäl att uppdatera en sådan analys.